The study examines in what way social workers who handle financial assistance experience the impact of theoretical knowledge and practical knowledge in treatment of clients with neuropsychiatric disabilities. Furthermore, the study aims to investigate what opportunities and limitations there are for acquiring this knowledge. The study is based on an inductive approach where nine social workers were interviewed through qualitative semi-structured interviews. Qualitative content analysis has been applied as the analysis method of the study where two main categories were identified: Theoretical knowledge and practical knowledge are significant for a more favorable treatment of clients with neuropsychiatric disabilities and Theoretical and practical knowledge becomes personal. Furthermore, the results have been analyzed on the basis of previous research combined with the study's theoretical starting point: theoretical knowledge and practical knowledge, with inspiration from the theory of knowledge. The results of the study show that theoretical knowledge and practical knowledge can enable a more favorable treatment of clients with neuropsychiatric disabilities. The results also indicate that the practical knowledge is attributed to greater significance than what the theoretical knowledge is emphasized to do. Furthermore, the study results demonstrate that the social workers’ knowledge acquisition will be limited based on whether the organization provides education, methods, guidance or the opportunity to read at the workplace. The social workers’ opportunities for acquiring knowledge thus become dependent on the professional's own interest and experiences, and the knowledge can thus be thought to be personal. / Studien undersöker hur socialsekreterare som handlägger ekonomiskt bistånd upplever att teoretisk respektive praktisk kunskap kan ha för betydelse vid bemötandet av klienter med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Vidare syftar studien till att undersöka vilka möjligheter och begränsningar det finns för att inhämta denna kunskap. Studien utgår ifrån en induktiv ansats där nio socialsekreterare intervjuades genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. I studien har kvalitativ innehållsanalys applicerats som analysmetod där två huvudkategorier har identifierats: Teoretisk kunskap samt praktisk kunskap har betydelse för ett mer fördelaktigt bemötande av klienter med NPF och Teoretisk kunskap samt praktisk kunskap blir personbunden. Vidare har resultatet analyserats utifrån tidigare forskning förenat med studiens teoretiska utgångspunkt: teoretisk kunskap och praktisk kunskap, med inspiration från kunskapsteorin. Studiens resultat påvisar att teoretisk kunskap samt praktisk kunskap kan möjliggöra för ett mer fördelaktigt bemötande gentemot klienter med NPF, däremot tillskrivs den praktiska kunskapen större betydelse än vad den teoretiska kunskapen framhålls göra. Vidare indikerar studiens resultat på att socialsekreterarnas kunskapsinhämtning blir begränsad utifrån om organisationen tillhandahåller utbildning, metoder, handledning eller möjlighet till lästid på arbetsplatsen. Socialsekreterarnas möjligheter för kunskapsinhämtning blir därmed beroende av den professionellas eget intresse och egna erfarenheter, och kunskapen kan därmed tänkas bli personbunden.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-53710 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Dahlqvist, Olivia, Hallman, Therese |
| Publisher | Jönköping University, HHJ, Avd. för socialt arbete |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds