Naturvetenskap har under en lägre tid anses som ett ämne som är avancerat och auktoritärt och som bara vissa elever klarar av. Som följd har intresset för naturvetenskap sjunkit genom åren och så även den positiva attityden till de naturorienterade ämnena. Traditionellt har naturvetenskapliga ämnen har även väldigt liten anknytning till elevers tidigare erfarenheter, intressen, och vardag vilket kan vara en bidragande faktor till det minskade intresset för ämnena. Genom att framställa ett läromedel med stor anknytning till vardagen och elevanpassad text kan naturvetenskapliga områden som kontinentaldrift och vulkaner införas redan i förskolan. Att vara medveten om språkanvändnings möjligheter kan underlätta undervisning av vetenskapliga begrepp och fenomen. Genom att samarbeta med en förskolelärare samt en gemmolog* sammanförs ämnesexpertis med prövad pedagogik vilket gynnar både lärare och elever. Läromedlet har visats fungera bra i en förskoleklass men bearbetning av vetenskapliga begrepp och kommunikation kring innehåll är avgörande för att nå en förståelse. Ord som inte är specifikt vetenskapliga kan ändå vara avancerade och svåra att förstå, speciellt ord med flera betydelser. Så genom att ge yngre elever förståelse om sin omgivning kan bidra till positiv attityd till naturvetenskap i äldre år. Oförstående kan vara en avgörande faktor till elevers negativa attityd till ämnet. * en licensierad expert på ädelstenar
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-263477 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Löfström, Madelene |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier ; 01692 |
Page generated in 0.0031 seconds