<p><strong>Syfte </strong>Studiens syfte var att undersöka: självskattad hälsorelaterad livskvalitet hos tonåringar som drabbats av cancer två år (T5), tre år (T6) och fyra år (T7) efter diagnos, samt att jämföra deras skattningar med en referensgrupp randomiserad från befolkningen.</p><p> </p><p><strong>Metod </strong>Tonåringarna med cancer besvarade SF-36 2 år (N=38), 3 år (N=42) samt 4 år (N=39) efter diagnos. En referensgrupp (N=300) randomiserad av Statistiska centralbyrån (SCB) besvarade samma formulär vid ett tillfälle. Samtlig data insamlades via telefonintervju.</p><p> </p><p><strong>Resultat </strong>Två år efter diagnos skattar gruppen med cancerdiagnostiserade tonåringar sin fysiska funktion, rollfunktion – fysiska orsaker, allmän hälsa samt summaindex för fysisk hälsa lägre än referensgruppen. Denna skillnad avtar över tid och vid tre år efter diagnos skattar gruppen med cancerdiagnostiserade tonåringar fysisk funktion och allmän hälsa lägre än referensgruppen. Fyra år efter diagnos skattar gruppen med cancerdiagnostiserade tonåringar endast sin fysiska funktion lägre än referensgruppen. Gruppen med cancerdiagnostiserade tonåringar skattar sin psykiska hälsa högre två år och fyra år efter diagnos jämfört med referensgruppen. Inga signifikanta skillnader kunde påvisas med avseende på hälsorelaterad livskvalitet inom gruppen med cancerdiagnostiserade tonåringar vid jämförelse två år samt fyra år efter diagnos. Inga signifikanta skillnader relaterat till kön med avseende på hälsorelaterad livskvalitet kunde påvisas i gruppen med cancerdiagnostiserade tonåringar vid något mättillfälle.</p><p> </p><p><strong>Slutsats </strong>Resultatet visar att gruppen med cancerdiagnostiserade tonåringar fortsätter uppleva fysiska besvär två till fyra år efter diagnos. Däremot skattar de sin psykiska funktion bättre än referensgruppen två år och fyra år efter diagnos. Detta tyder på en psykisk och psykosocial utveckling relaterat till sjukdomen och vad den inneburit för individen. Mer forskning krävs för att på ett bättre sätt påvisa huruvida kön har en inverkan på tonåringar med cancers hälsorelaterade livskvalitet.</p> / <p><strong>Aim </strong>The aim of the study was to investigate: self-reported health-related quality of life among adolescents diagnosed with cancer two years (T5), three years (T6) and four years (T7) after diagnosis, and to compare their ratings with a reference group randomized from the general population.</p><p><strong>Method </strong>The adolecsents with cancer completed the SF-36 two years (N=38), three years (N=42), and four years (N=39), after diagnosis. A reference group (N=300) randomly drawn by Statistics Sweden from their civil register of the Swedish population completed the same instruments at one assessment. Data was collected by telephone interviews.</p><p><strong>Results </strong>Two years after diagnosis the adolecsents with cancer estimate their physical functioning, role - physical, general health, and the physical component summary scale lower than the reference group. This difference diminishes over time and three years after diagnosis the adolecsents with cancer estimates physical function and general health lower than the reference group. Four years after diagnosis the adolecsents with cancer only estimates its physical function as lower than the reference group. The adolecsents with cancer rate their mental component summary scale higher two years and four years after diagnosis, compared to the reference group. No significant differences were observed with regard to health-related quality of life in the adolecsents with cancer when comparing two years and four years after diagnosis. No significant differences related to gender with regard to health-related quality of life could be detected in the adolecsents with cancer at any measurement occasion.<strong> </strong></p><p><strong>Conclusion </strong>The results show that the adolecsents with cancer continues to experience physical symptoms two to four years after diagnosis. However, they estimate their mental component summary scale better than the reference group two years and four years after diagnosis. This suggests a mental and psychosocial development related to the disease and what it meant to the individual. More research needed to better detect whether gender has an impact on health-related quality of life in adolescents struck by cancer.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:uu-126106 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Hiding, Markus, Lavemark, Niklas |
| Publisher | Uppsala University, Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Department of Public Health and Caring Sciences |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0027 seconds