Genusrelaterat våld, och då specifikt killar och mäns våld mot tjejer och kvinnor är ett allvarligt globalt folkhälsoproblem, en kränkning av mänskligarättigheter och ett hot mot ett demokratiskt samhälle. De flesta studierna gällande genusrelaterat våld är genomförda i städer eller stadsnära områden och vi saknar tillräcklig kunskap om våld mot tjejer och unga kvinnor på landsbygd. Därför är det övergripande syftet med licentiatavhandlingen att öka kunskapen om genusrelaterat våld mot tjejer på landsbygd genom den participatoriska metoden photovoice. Licentiatavhandlingen består av en kappa och två publicerade delstudier [I‐II] som syftar till att skapa en djupare förståelse för genusrelaterat våld mot tjejer på landsbygd i Sverige, utifrån tjejers egna perspektiv. I studie [II] utökades syftet till att också diskutera metodens potential att nå nyckelpersoner inom policyfältet och leda till social förändring, utöver dess förmåga att informera och engagera. Det är genomgående kvalitativa studier. Det empiriska materialet består av insamlat data genom photovoice samt workshops och gruppintervjuer [I‐II]. Materialet består även av intervjuer med beslutsfattare (tjänstepersoner och politiker) och material från en inspelad podcast [II]. Insamlat data analyserades med hjälp av induktiv och deduktiv tematisk analys [I], en beskrivande aktionsorienterad analys samt innehållsanalys [II]. Analysen i studie [I] utmynnade i två primära teman: det första temat konstant rädsla har två sub‐teman som förklarar en rädsla som är integrerad i tjejernas vardag, och som förminskar deras handlingsutrymmen. Det andra temat fokuserar på de strategier som tjejerna använder för att hantera denna konstanta rädsla, och detta bryts sedan ner i två sub‐teman som visar hur genusnormer till stor del påverkar beteende och förväntningar. Även resultatet i studie [II] visar att tjejernas känsla av kontroll var begränsad och att olika situationer i vardagslivet präglades av känslor av minskat handlingsutrymme och agens. Studien visar också att photovoice är en lämplig metod för att visuellt förmedla deltagarnas perspektiv samt att engagera och informera beslutsfattare, men att enbart metoden i sig inte kan garantera social förändring. Normativa föreställningar om genus påverkar i hög grad både språk och beteende bland ungdomar, och trots att Sverige ofta omtalas och framställs som ett jämställt samhälle finns det flera indikationer på det motsatta. Tjejers handlingsutrymme är betydligt mindre jämfört med killars, och tjejer marginaliseras i en mängd situationer och sociala interaktioner. Deltagarna i studien såg också ett tydligt samband mellan genusrelaterat våld och allvarliga hälsokonsekvenser, och studien hjälper oss förstå hur och på vilket sätt tonårstjejer i Sverige påverkas negativt av genusrelaterat våld. Den alarmerande höga förekomsten av genusrelaterat våld bland unga visar betydelsen av att adressera problemet redan från tidig ålder.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:miun-42111 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Brännström, Lotta |
| Publisher | Mittuniversitetet, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap, Sundsvall : Mid Sweden University |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Licentiate thesis, comprehensive summary, info:eu-repo/semantics/masterThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Mid Sweden University licentiate thesis, 1652-8948 ; 185 |
Page generated in 0.0028 seconds