Genusrelaterat våld, och då specifikt killar och mäns våld mot tjejer och kvinnor är ett allvarligt globalt folkhälsoproblem, en kränkning av mänskligarättigheter och ett hot mot ett demokratiskt samhälle. De flesta studierna gällande genusrelaterat våld är genomförda i städer eller stadsnära områden och vi saknar tillräcklig kunskap om våld mot tjejer och unga kvinnor på landsbygd. Därför är det övergripande syftet med licentiatavhandlingen att öka kunskapen om genusrelaterat våld mot tjejer på landsbygd genom den participatoriska metoden photovoice. Licentiatavhandlingen består av en kappa och två publicerade delstudier [I‐II] som syftar till att skapa en djupare förståelse för genusrelaterat våld mot tjejer på landsbygd i Sverige, utifrån tjejers egna perspektiv. I studie [II] utökades syftet till att också diskutera metodens potential att nå nyckelpersoner inom policyfältet och leda till social förändring, utöver dess förmåga att informera och engagera. Det är genomgående kvalitativa studier. Det empiriska materialet består av insamlat data genom photovoice samt workshops och gruppintervjuer [I‐II]. Materialet består även av intervjuer med beslutsfattare (tjänstepersoner och politiker) och material från en inspelad podcast [II]. Insamlat data analyserades med hjälp av induktiv och deduktiv tematisk analys [I], en beskrivande aktionsorienterad analys samt innehållsanalys [II]. Analysen i studie [I] utmynnade i två primära teman: det första temat konstant rädsla har två sub‐teman som förklarar en rädsla som är integrerad i tjejernas vardag, och som förminskar deras handlingsutrymmen. Det andra temat fokuserar på de strategier som tjejerna använder för att hantera denna konstanta rädsla, och detta bryts sedan ner i två sub‐teman som visar hur genusnormer till stor del påverkar beteende och förväntningar. Även resultatet i studie [II] visar att tjejernas känsla av kontroll var begränsad och att olika situationer i vardagslivet präglades av känslor av minskat handlingsutrymme och agens. Studien visar också att photovoice är en lämplig metod för att visuellt förmedla deltagarnas perspektiv samt att engagera och informera beslutsfattare, men att enbart metoden i sig inte kan garantera social förändring. Normativa föreställningar om genus påverkar i hög grad både språk och beteende bland ungdomar, och trots att Sverige ofta omtalas och framställs som ett jämställt samhälle finns det flera indikationer på det motsatta. Tjejers handlingsutrymme är betydligt mindre jämfört med killars, och tjejer marginaliseras i en mängd situationer och sociala interaktioner. Deltagarna i studien såg också ett tydligt samband mellan genusrelaterat våld och allvarliga hälsokonsekvenser, och studien hjälper oss förstå hur och på vilket sätt tonårstjejer i Sverige påverkas negativt av genusrelaterat våld. Den alarmerande höga förekomsten av genusrelaterat våld bland unga visar betydelsen av att adressera problemet redan från tidig ålder.

Digital media have become an integral part of many people’s everyday lives and constitute an intimate presence therein. Utilizing the concept of digital intimacy to focus on these recent developments, this doctoral dissertation takes the perspectives of feminist cultural studies and affect theory to analyze how digital media are becoming more intimate and how in turn intimacy is remediated within digital cultures. This research brings together three different strategic examples of digital intimacy. The first is chosen from the context of online hate and harassment, and works to counteract digital forms of intimidation. The second is from the world of software development training initiatives tailored for women and designed to make them digitally intimate. The third investigates the digital subculture around ASMR (‘autonomous sensory meridian response’), which is an intimate multi-sensory stimulation induced by such things as online video clips. It is argued that these three initiatives are good illustrations of contemporary gender relations in digital cultures, and also do digital media differently. This  means that they develop and apply sometimes straightforward, sometimes rather playful strategies to counteract gender-based inimicalities (such as forms of discrimination or exclusion, or objectification) within digital cultures. The thesis argues that such digitally intimate strategies can be utilized analytically in order to contribute to contemporary feminist internet politics. / Digitala medier har blivit en integrerad del av och en intim närvaro i många människors vardag. Med hjälp av begreppet digital intimitet, som tar dessa förändringar på allvar, analyserar denna avhandling hur digitala medier blir mer intima och hur intimitet remedieras i digitala kulturer. Detta görs utifrån perspektiv hämtade från feministiska kulturstudier och affektteori. Tre olika strategiska exempel på digital intimitet diskuteras. Det första exemplet hanterar näthat och trakasserier online och utgör ett slags  motståndsstrategier. Det andra handlar om utbildningsinitiativ inom programmering riktade till kvinnor, ämnade att ge kvinnor större digital tillgång, närhet och närvaro. Det tredje fallet undersöker den digitala subkulturen kring ASMR (’autonomous sensory meridian response’), en intim multi-sensorisk stimulering som ofta understöds av videoklipp online. Det hävdas här att dessa strategiska exempel, först och främst, synliggör samtida genusrelationer i digitala kulturer, men även visar hur digitala medier gör genus på nya sätt. Med detta menas att i medierna både bevaras genuskonventioner och tillämpas nya, ibland lekfulla strategier för att motverka könsrelaterad fientlighet inom digitala kulturer. Avhandlingen hävdar att de tre studerade strategierna för digital intimitet kan användas analytiskt för att bidra till en samtida feministisk internetpolitik.