Syftet med studien är att öka kunskapen om läsförståelse och läsupplevelser i svenska hos elever med ett annat modersmål än svenska, genom att undersöka två lektioner och synliggöra elevens läsupplevelser i de lektionerna. Tidigare forskning visar att det krävs mer forskning på området läsförståelse ur ett mångfaldsperspektiv för att lärare bättre ska kunna bedriva en undervisning som gynnar läsutveckling hos elever med svenska som andraspråk. De teorier som ramar in studien är sociokulturellt perspektiv, transaktionsteorin och hypoteserna om inflöde och utflöde. Genom att syntetisera dessa teorier och hypoteser uppstår ett användbart ramverk. De metoder som använts för att svara på forskningsfrågorna är observation och intervju. Resultatet visar att eleverna möter olika sätt att arbeta med texter i förberedelseklass och i ordinarie klass men att de upplever ett lärande från båda verksamheterna. I förberedelseklassens undervisning var translanguaging ett dominerande arbetssätt medan ett mer traditionellt arbetssätt där läraren hade det främsta talutrymmet bedrevs i ordinarie klass. Slutsatsen är att eleverna upplever ett lärande i de båda observerade lektionerna men att lärandet inte alltid innebär en utveckling av just läsförståelse utan kan istället innebära att eleven lär sig svenska. Högläsning och translanguaging är arbetssätt som eleverna upplever som gynnsam för deras läsförståelse. / The aim of the study is to provide knowledge about reading experiences and reading comprehension in Swedish of students with a mother tongue other than Swedish, by examining two lectures and highlighting the students’ experiences at those lectures. Previous research shows that more knowledge is needed in the area of reading comprehension from a diversity perspective for teachers to be better able to pursue a teaching that promotes reading development among students with Swedish as a second language. The theories that frame the study are sociocultural perspective, transaction theory and the hypotheses about input and output. By synthesizing these theories and hypotheses, a useful framework has emerged for this study. The methods used to answer the research questions are observation and interview. The results show that students meet different ways of working with texts in preparation class and in regular class, but they experience learning from both activities. In the preparatory class, translanguaging was a predominant way of teaching, while a more traditional way of teaching, where the teacher used the most space for speech, was carried out in regular class. The conclusion is that the students experience learning in both activities, but that learning does not always mean a development of reading comprehension but can instead mean that the student learns Swedish. Reading to the class and translanguaging are teaching methods that students experience as favorable for their reading comprehension.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-40463 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Eriksson, Jenni |
| Publisher | Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds