Bakgrund: Sveriges akutmottagningar tog år 2022 emot 1 798 000 besök. För att prioritera patienters vårdbehov och därmed strukturera arbetet på akutmottagningen används triage. Triage utförs oftast av sjuksköterskor och är den initiala bedömningen av patienters medicinska allvarlighetsgrad. Syftet med triage är att de patienter med störst vårdbehov ska få företräde till vården. Triage är således av stor vikt för såväl patientsäkerheten som ett effektivt resursutnyttjande. Sjuksköterskors triagebedömningar beror på klinisk erfarenhet, intuition och andra kognitiva faktorer. Som teoretisk referensram användes Patricia Benners omvårdnadsteori ”från novis till expert”. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av triage på akutmottagning. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med en kvalitativ och induktiv ansats. Datamaterialet utgjordes av 12 empiriska, vetenskapliga studier med kvalitativ ansats som analyserades enligt en trestegsmetod av Popenoe m.fl. Resultat: Tre teman samt sex subteman identifierades utifrån analys av datamaterialet; (1) Erfarenheter av triageprocessen, (2) Sjuksköterskors kompetens inom triage och (3) Arbetsmiljöns betydelse för triagearbetet. Konklusion: Sjuksköterskors triagearbete är beroende av många olika faktorer. Erfarenhet, färdigheter och utbildning underlättar arbetet med triage liksom att triagesystem, trots vissa brister, upplevs vara ett bra stöd för sjuksköterskor. Samverkan och miljön på akutmottagningen är i många avseenden utmanande då både bemanning och patientflöde har stor inverkan på triagearbetet. / Background: In 2022, emergency departments in Sweden received 1 798 000 patient visits. Triage is used to prioritize between patients' needs of care and to structure the work at the emergency department. Triage is usually performed by nurses and is the initial assessment of patients' medical acuity. The purpose of triage is that patients with the greatest acuity should be given priority for care. Thereby, triage is of great importance for both patient safety and an efficient use of resources. Nurses' triage assessments depend on clinical experience, intuition, and other cognitive factors. Patricia Benner's nursing theory "from novice to expert" was used as a theoretical frame of reference. Aim: To highlight nurses' experiences of triage in emergency departments. Method: The study was conducted as a literature review with a qualitative and inductive approach. The data material consisted of 12 empirical, scientific studies with a qualitative approach that were analyzed according to a three-step method by Popenoe et al. Results: Three themes and six sub themes were identified from the analysis of the data material; (1) Experiences of the triage process, (2) Nurses' competence in triage and (3) The impact of work environment in triage. Conclusion: Nurses' triage work is dependent on many different factors. Experience, skills, and education facilitate the work with triage. Triage systems, despite some shortcomings, are perceived to be a good support for the nurses. Collaboration and the environment at the emergency department are in many aspects challenging, as both staffing and patient flow have a major impact on the triage work.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-64984 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Vernblom, Lina, Hugosson, Olivia |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen för vårdvetenskap (VV) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.1199 seconds