Bakgrund Trycksår är ett stort problem inom hälso- och sjukvården som kan ge allvarliga fysiska och psykiska konsekvenser för patienter som drabbas. Forskning visar på bristande kunskap och utbildning hos sjuksköterskor om preventiva åtgärder vid risk för trycksår. Syfte Att beskriva vilka preventiva åtgärder sjuksköterskan kan använda i sitt arbete med patienter för att minska uppkomsten av trycksår, samt beskriva en metodologisk aspekt i de valda artiklarna. Metod Litteraturstudie med deskriptiv design som utgår från 12 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats, framsökta från databasen MedLine genom sökmotorn Pubmed. Resultat I föreliggande studies resultat framgick det att tre kategorier har betydande roll i det preventiva arbetet mot att minska uppkomsten av trycksår; Riskbedömningar, Lägesändringar samt Klassifikation och dokumentation. För att upptäcka patienter som ligger i riskzon till att utveckla trycksår är riskbedömningsinstrument användbara verktyg och bättre än enbart kliniska bedömningar. Varierande och systematiska lägespositioner minskar förekomsten av trycksår då patientens kroppstyngd fördelas jämt och förhindrar ett långvarigt tryck över ett specifikt område. Genom att utbilda sjuksköterskor om riskbedömningar och trycksårsklassifikation ökade kunskapen och kännedomen om det preventiva arbetet, vilket tillsammans med noggrann dokumentation bidrog till lägre förekomst av trycksår. Slutsats En stor del av det preventiva arbetet mot trycksår utgörs av riskbedömningar, lägesändringar samt klassifikation och dokumentation. Med riskbedömningsinstrument kan noggranna undersökningar utföras och i ett tidigt stadie se vilka patienter som löper större risk än andra. Vissa instrument visade sig även vara bättre än andra, därför bör valet av dessa övervägas. Hur ofta patientens lägesposition ändras och vilken lägesändring som väljs har betydelse för uppkomsten av trycksår. Korrekt klassificering och dokumentation kan bidra till att reducera antalet trycksår. / Background Pressure ulcers are a major problem in health care that can cause serious physical and psychological consequences for affected patients. Research shows that there is a lack of knowledge and education of nurses regarding preventive measures when risk for developing pressure ulcer. Objective To describe the preventive measures the nurse can use in their work with patients to reduce the prevalence of pressure ulcers, and describe a methodological aspect of the selected articles. Method Literature study with a descriptive design that is based on 12 scientific articles with quantitative approach, retrieved from the database MedLine through the PubMed search engine. Results In the present studie’s result it is revealed that three categories have a significant role in the preventive work toward reducing the prevalence of pressure ulcers; Risk assessments, Location positioning, and Classification and documentation. To detect patients who are at risk for developing pressure ulcers, risk assessment instruments are useful tools and better than clinical judgements alone. Varied and systematic location positioning reduces the prevalence of pressure ulcers as the patient's body weight is distributed evenly and therefore prevent a prolonged pressure over a specific area. By educating nurses about risk assessments and pressure ulcers classification, increased the knowledge and awareness of the preventive work, whichtogether with accurate documentation contributed to the lower prevalence of pressure ulcers. Conclusion A big role of the preventive work against pressure ulcers consists of location positioning, education and risk assessments. How often the change of the patient's location positioning is carried out and the position that is chosen has an important role for the emergence of pressure ulcers. Education can help to increase nurses' knowledge to recognize and classify pressure ulcers and therefore reduce these.With risk assessment instruments, proper examinations can be carried out and at an early stage ensure which patients are at greater risk than others. Some instruments also turned out to be better than others, so the choice of these should be considered.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-23985 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Norbäck, Marcus, Hemström, Patrik |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds