Den första instansen av de konflikterande narrativen om väst och öst i Ukraina som denna studie tar upp presenterades 2007. Sedan dess, har konflikten trappat upp till graden av fullskaligt krig med Ryssland som anstiftare till den casus belli som åberopats. Syftet med studien är att granska propagandistiskt material på social media, specifikt Twitter, och fokusera på ryska och ukrainska myndigheters twitterinlägg om Rysslands invasion av Ukraina den 24:e Februari 2022. Denna studie är triangulär då den blandar både kvantitativa och kvalitativa ansatser i sin metodik. Den är kvantitativ i sin initiala datainsamling, som sedan övergår till kvalitativ när den fokuserar på att analysera frames hos inlägg på Twitter. Båda mätningarna redogör sedan för ett resultat som ger en helhetsbild på situationen som undersökts. Dess teoretiska ramverk baserar sig på tankegångar om Gitlin, Entman och Iyengars definitioner av framing, samt Jowett och O’Donnells definitioner av propaganda. Intresset för studien är att se till dissemineringen av inläggen, samt vilka skillnader och likheter som går att finna i de frames som förekommer i vissa av inläggen. Resultaten som studien presenterar visar att Ukraina vunnit övervägande stöd av twitteranvändarna, när de använt plattformen för att propagera för sin sak. De har dessutom använt konfronterande frames angående Rysslands agerande, där Ryssland i stället valt att undvika att direkt tala om konflikten. Slutsatserna som studien drar ligger i de skilda kommunikationsstrategier de båda nationerna använder sig utav, samt hur Ukrainas positionering diplomatiskt blivit förskjuten till utökade samarbeten med väst. Nyckelord: Kvantitativ, kvalitativ, propaganda. / The first instance of the conflicting narratives about west and east in Ukraine that this study covers was presented in 2007. Since then, the conflict has escalated to the point of full-scale war with Russia as the instigator to the casus belli that has been invoked. The aim of the study is to examine propagandistic material on social media, specifically Twitter, and focus on Russian and Ukrainian authorities twitter posts on the Russian invasion of Ukraine on the 24th of February 2022. This study is triangular as it involves both quantitative and qualitative approaches in its methodology. It is quantitative in its initial collection of data, which then transitions to qualitative when it focuses on analyzing frames on Twitter posts. Both measurements later accounts for a result to give an overall picture on the situation that has been researched. Its theoretical framework roots its mindset in Gitlin, Entman and Iyengar’s definitions of framing, as well as Jowett and O’Donnell’s definitions of propaganda.The interest of the study is looking to the dissemination of the posts, as well as the differences and similarities that can be found in the frames which occurs in some of the posts. The results presented in the study points to Ukraine winning predominant support by the Twitter users, when they have used the platform to propagate their cause. They have also used confronting frames regarding Russia’s actions, where Russia instead chose to avoid addressing the conflict directly. The conclusions drawn in the study lies in the separate strategies for communication that the different nations use, as well as how the diplomatic position of Ukraine has been offset to increased cooperation with the west. Keywords: Quantitative, qualitative, propaganda.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-38751 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Böhm, Daniel, Reinman, Gustav |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0032 seconds