Sedan 2004 har en stor ökning skett av ensamkommande barn i Sverige och år 2014 kom över 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn är ett barn som kommer utan sina föräldrar eller någon som företräder föräldrarna. Det vanligaste hälsoproblemet hos ensamkommande barn är psykisk ohälsa, på grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv. Syftet med denna studie är att beskriva vad omgivande aktörer har för uppfattning om ensamkommande barns förutsättningar för god hälsa. Undersökningarna för studien har gjorts med hjälp av åtta kvalitativa enskilda intervjuer. Intervjupersonerna var människor som på något sätt har kontinuerlig kontakt med ensamkommande barn i en mindre kommun i Mellansverige. Intervjuerna analyserades i en manifest innehållsanalys. De etiska forskningsprinciperna samt kvalitetskriteriet tillförlitlighet har beaktats under undersökningens gång. I resultatet framkom att integrering, stöd och engagemang från samhället, skolan och omgivande aktörer upplevdes som förutsättningar för ensamkommande barns hälsa. Flera faktorer ansågs ha påverkan på ensamkommande barns hälsa, exempelvis trauman, utbildning, sociala relationer och möjlighet till fritidsaktiviteter. De omgivande aktörerna upplevde att dessa faktorer även kunde påverka och vara avgörande för varandra. Slutsatserna blev att det finns vissa faktorer som i större utsträckning upplevs påverka ensamkommande barns förutsättningar för hälsa. Trots att de ensamkommande barnen i viss mån anses ha goda förutsättningar finns det flera sätt att förbättra och öka deras möjligheter till god hälsa. / Since 2004, the amount of unaccompanied children in Sweden has increased and 2014 over 7000 children came here. An unaccompanied child is a child who is coming without its parents or someone who can act in their place. The most common health problem among unaccompanied children is mental illness, for instance because of traumatic incidents in their lives. The aim of this study is to describe the involved persons’ opinions about unaccompanied children’s opportunities for good health. The surveys for the study have been conducted by eight qualitative separate interviews. The persons interviewed were people who in some way have continuous contact with unaccompanied children in a smaller district in the middle of Sweden. The interviews were analyzed in a manifest content analysis. The ethic principles for research and trustworthiness have been observed during the study. The result shows that integration, support and engagement from the community, school and persons involved were experienced as conditions for unaccompanied childrens health. Several factors were considered influence unaccompanied children’s health, for example trauma, education, social relations and the possibility of recreational activities. The persons involved considered that these factors also could influence and be crucial for each other. The conclusions were that there are some factors that to a greater extent are experienced to influence unaccompanied children’s opportunities for good health. Even though the unaccompanied children in some degree are considered to have good opportunities, there are several ways of improving and increasing their possibilities for good health.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-28596 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Ternstedt, Amanda |
| Publisher | Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0032 seconds