Today, the construction sector accounts for one-fifth of Sweden's climate impact. The Swedish Parliament has decided that Sweden should have net zero greenhouse gas emissions by 2045. This is happening at a time when Sweden is constantly growing. In 2025, we will have 11 million inhabitants. That means hundreds of thousands of new homes, more infrastructure and more public facilities. It is therefore critical that the building and construction sector collectively adjust its approach to climate neutrality. To achieve this vision, it is essential that construction companies drive the work throughout their value chain with a holistic focus across all environmental areas, from design and production to demolition. If Sweden is to achieve net zero greenhouse gas emissions by 2045, public procurement must take the lead and become fossil-free or climate-neutral within a few years Construction and real estate contracts, together with civil engineering and infrastructure, account for a significant proportion of public purchases in Sweden, and what is built today will affect nature, the environment and people for a long time to come. One way for Sweden to achieve these goals is to set more and higher requirements in public procurement. Public clients have a major influence through the choices they make in their investments and construction contracts to achieve the vision of climate neutrality. When a public works procurement is carried out, the contractor usually has limited possibilities to make decisions that have a significant impact on the CO2e emissions of the project. This means that the contractor is critically dependent on the climate requirements set by the clients in order for the company itself to achieve its climate targets. The overall aim of this study was thus to contribute to a better understanding of how public clients currently reason - and what can be done to bring about a positive shift - in order for public clients to set higher climate requirements in construction contracts and in the production of dwellings. This scientific study is conducted as a qualitative case study at Skanska Sweden, where an abductive research approach has been used for data collection. The study used a quantitative method in the form of a questionnaire survey where 16 municipal housing and real estate companies from the western geography of Sweden participated as respondents in the form of their respective Chief Executive Officer. The results of the study highlighted the opportunities that the Paris Agreement and other climate policy measures have brought to actors in the Swedish building and construction sector. Furthermore, the results show that each actor in the construction sector needs to work strategically to set their own climate targets and implement them throughout their operations, with production methods that enable the use of materials with low or net zero climate impact and increase their reuse in order to succeed in achieving Sweden's goal of achieving climate neutrality by 2045. The municipal housing and property companies that participated as respondents have shown a willingness to act sustainably, this is considered to be very helpful for the development of sustainable public procurement in Sweden, these are also consistent with what previous research has found. There is a need for collaboration between municipal housing and property companies and the construction sector where, by identifying the specific challenges faced by municipalities, it is recommended that they set higher climate and competence requirements in public procurement and allow these to permeate the entire value value chain with systematic monitoring for a successful transition. / Idag står bygg- och anläggningssektorn för en femtedel av Sveriges klimatpåverkan. Riksdagen har beslutat att Sverige ska ha nettonollutsläpp av växthusgaser år 2045. Detta sker samtidigt som Sverige ständigt växer. År 2025 är vi 11 miljoner invånare. Det innebär hundratusentals nya bostäder, mer infrastruktur och fler offentliga lokaler. Det är därför kritiskt att bygg- och anläggningssektorn gemensamt ställer om i arbetet mot klimatneutralitet. För att kunna uppnå denna vision så är det viktigt att byggföretagen driver arbetet genom hela sin värdekedja med ett helhetsfokus inom samtliga miljöområden, från projektering och produktion till rivning. För att Sverige ska klara av att nå nettonollutsläpp av växthusgaser till år 2045 så måste den offentliga upphandlingen stå i täten och bli fossilfri eller klimatneutral redan inom några år Bygg- och fastighetsentreprenader, tillsammans med anläggningsarbeten och infrastruktur, står för en betydande del av offentliga inköp i Sverige och det som byggs idag påverkar natur, miljö och människor för en lång tid framöver. En möjlighet för Sverige att uppnå målen är att ställa fler och högre krav i offentlig upphandling. Offentliga beställare har en stor påverkansfaktor genom valet de gör i sina investeringar och byggupphandlingar för att uppnå visionen om klimatneutralitet. När en offentlig entreprenadupphandling genomförs har entreprenören i regel begränsade möjligheter att fatta beslut som får betydande konsekvenser för projektets CO2e-utsläpp. Det innebär att entreprenören är kritiskt beroende av de klimatkrav som kunderna ställer för att bolaget själva skall kunna nå sina klimatmål. Övergripande syftet med den här studien var således att bidra till en ökad förståelse kring hur offentliga beställare resonerar i dagsläget – och vad som kan göras för att få till en positiv förflyttning – för att offentliga beställare skall ställa högre klimatkrav i entreprenadupphandlingar och vid produktion av bostäder. Denna vetenskapliga studie är genomförd som en kvalitativ fallstudie hos Skanska Sverige, där en abduktiv forskningsansats har använts för datainsamlingen. I undersökningen användes en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning där 16 kommunala bostads- och fastighetsbolag från Sveriges västra geografi har deltagit som respondenter i form av respektive Verkställande direktör. Studiens resultat har ådagalagt de möjligheter som Parisavtalet och andra klimatpolitiska åtgärder har gett upphov till aktörer inom den svenska bygg- och anläggningssektorn. Vidare så visar resultatet att respektive aktör inom bygg- och anläggningssektorn behöver arbeta strategiskt med att sätta upp egna klimatmål och implementera dem i hela verksamheten, med produktionsmetoder som möjliggör användning av material med låg eller netto noll klimatpåverkan och öka sin återanvändning för att lyckas med nå Sveriges mål med att uppnå klimatneutralitet till år 2045. De kommunala bostad- och fastighetsbolagen som deltagit som respondenter har visat på en vilja att agera hållbart, detta anses vara till stor hjälp för utvecklingen av hållbar offentlig upphandling i Sverige, dessa överensstämmer också med vad tidigare forskning har funnit. Det behövs en samverkan mellan kommunala bostad- och fastighetsbolagen och byggsektorn där genom att identifiera kommunernas särskilda utmaningar rekommenderas att de ställer högre klimat- och kompetenskrav vid offentliga upphandlingar och låter dessa genomsyra hela värdekedjan med systematisk uppföljning för en framgångsrik omställning till en klimatneutral sektor.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mdh-59220 |
Date | January 2021 |
Creators | Arif, Safin |
Publisher | Mälardalens universitet, Akademin för innovation, design och teknik |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | English |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0034 seconds