Return to search

Den urbana miljöns inverkan på människors upplevelser / Impact of the urban environment on people's experiences

Den mänskliga populationen har tredubblats på 70 år och det råder konsensus om att människan är den dominerande faktorn till klimatförändringarna och den negativa påverkan på ekosystemens processer. Det betonar att den globala utvecklingen främst vilar i mänsklighetens händer, inte minst den urbana utvecklingen då städer i hög grad driver på klimatpåverkan. Därför behövs social-ekologiska hållbara system i städerna utvecklas för att bidra till global hållbarhet och för att främja människors välbefinnande. I städer är grönområden viktiga för människors välbefinnande och gynnar även den ekologiska anknytningen som är betydande för miljöfrämjande värderingar vilket understryker vikten av invånares integreringsmöjligheter med grönområden. Studier pekar däremot på att upplevd otrygghet kan hindra integreringen med grönområden och att kvinnor i högre utsträckning upplever barriärer än män.  Samuelsson, Peterson, Legeby, Brandt, & Barthel (2018) studie syftade till att undersöka människors upplever i Stockholm ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Med den studien som utgångspunkt syftar detta examensarbete till fördjupad förståelse för hur den urbana miljön påverkar registrerade upplevelser baserat på upplevd trygghet och även ur ett könsperspektiv. Samuelsson et al. (2018) utgick från en upplevelse- och deltagande baserad metodik för att förena rumsliga och erfarenhetsmässiga aspekter. I detta examensarbete utfördes därmed två statistiska kvantitativa analyser där den första syftade till att studera samband mellan upplevelser baserat på upplevd trygghet och miljökvalitet. Resultatet visade att positiva trygga upplevelser registrerats främst i grönområden och negativa otrygga i byggd stadsmiljö. Baserat på så få negativa registrerade upplevelser i grönområden syftade den andra analysen till att enbart analysera skillnaden mellan kön och positivt registrerade upplevelser i grönområden och i byggd stadsmiljö. Resultatet visade att kvinnor skattar både byggd stadsmiljö och grönområden i högre grad än män. Resultatet visade även att grönområden i högre grad skattats som positiva än byggd stadsmiljö. Det fanns ingen interaktionseffekt mellan kön och miljökvalitet, men en tendens till ett signifikant resultat.  Utifrån behovet att utveckla hållbara social-ekologiska system i städer för att främja global hållbarhet finns även ett behov att studera människors upplevelser i den urbana miljön. Utifrån resultaten i examensarbetet dras slutsatsen om att åtgärder i stadsutvecklingsprocessen främst bör riktas att designa den byggda stadsmiljön för att främja människors välbefinnande och att grönområden ska bibehållas och stärkas. Studier har visat på att kvinnor i högre utsträckning upplever barriärer för att interagera med grönområden men detta resultat visade inga belägg för det utan tvärtom att kvinnor skattar upplevelser i grönområden högre än män. Därmed anses det vara intressant att i framtida studier studera andra individuella skillnader som kan påverka upplevelserna, exempelvis fysiska och psykiska barriärer. Det vore även intressant att vidare studerar hur element i den urbana miljön, som belysning och bullernivåer, påverkar människors upplevelser och upplevda trygghet. Dessutom bidrar det här examensarbetet med betydande förbättringsförslag till hur framtida PPGIS-undersökningar kan utformas för att förbättra analysmöjligheterna. / The human population has tripled in 70 years and there is a consensus that humankind is the dominant factor in climate change and that ecosystem processes are adversely affected. It emphasizes that global development is primarily in the hands of humanity and, not least, the urban development as cities are greatly driving climate change. This requires sustainable urban systems to contribute to global sustainability and to promote people's well-being. In cities, green spaces are particularly important for people's well-being and also promote the ecological connection that is important for environmental-promoting values. It underlines the importance of residents' integration opportunities with green spaces. Studies, on the other hand, suggest that perception of unsafety can hinder integration with green spaces and that women experience barriers to a greater extent than men.  Samuelsson, Peterson, Legeby, Brandt, & Barthel (2018) study aimed to investigate people's experiences in Stockholm from an environmental-psychology perspective. Based on this study, this thesis aims at a deeper understanding of how the urban environment affects experiences based on perceived safety and from a gender perspective. Samuelsson et al. (2018) study was based on an experience- and participation-based approach to combining spatial and experiential aspects. In this work, two quantitative statistical analyses were carried out in which the first analysis was aimed to study whether there were links between experiences, based on perceived safety, and environmental quality. The result showed that positive safe experiences were recorded mainly in green areas and negative unsafe in built urban environments. Based on a small percentage of negative experiences in green areas the second analysis aimed to analyze only the difference between gender and positively recorded experiences in green areas and in built urban environments. The results showed that women estimating both built urban environment and green spaces in a higher grade than men based on perceived safety. The results also showed that green spaces were more appreciated as positive experiences than built urban environments. There was no statistical interaction between gender and environmental quality, but a tendency of a significant result.  Based on the necessity to develop sustainable social-ecological systems in cities to promote global sustainability, there is also a need to study people's experiences in the urban environment. Based on the results of this thesis, it is concluded that actions in the urban development process should primarily focus on designing the built urban environment in order to promote people's well-being and green spaces should primarily be maintained and strengthened. Studies have shown that women in a greater extent experience barrier to integrate with green spaces, but this thesis showed no evidence of this, instead women rate experiences in green spaces higher than men. Therefore, it is considered interesting to study individual differences that can affect experiences instead, such as physical and mental barriers. It would also be interesting if future studies aimed to study how elements of the urban environment, such as lighting and noise levels, affect people's experiences and perceived safety. In addition, this thesis contributes significant improvement proposals to how future PPGIS surveys can be designed to improve analysis opportunities.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-36724
Date January 2021
CreatorsSkoglund, Sara
PublisherHögskolan i Gävle, Avdelningen för byggnadsteknik, energisystem och miljövetenskap
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.002 seconds