Urbaniseringen världen över ökar och allt fler människor flyttar in till städerna. Samtidigt ökar också kraven på att tillgodose alla dessa människor behov. Hållbar utveckling består av tre dimensioner: ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet (WCED, 1987). Social hållbarhet handlar om social jämlikhet och innefattar bland annat begreppen socialt kapital och social sammanhållning (Dempsey et al., 2009). I denna uppsats undersöks det om stadsodling kan fungera som ett verktyg för att uppnå social hållbarhet i städer. En fallstudie utfördes i Gävle där fyra pallkrageodlingsprojekt undersöktes genom en kombination av olika metoder: intervjuer, enkäter och observationsanalyser. Resultatet visar att stadsodling är ett verktyg för att skapa nya kontakter och integration mellan olika människor men resultatet visar också att det är svårt att påvisa positiva effekter på miljön runt odlingarna samt om odlingarna kan bidra till att en ökad känsla av stolthet för sitt bostadsområde. En annan effekt av stadsodling är den ekologiska dimensionen, en stor andel av odlarna anser att den viktigaste drivkraften till att odla är att kunna odla egna giftfria råvaror och att kunna bidra till biologisk mångfald i urban miljö. Resultatet visar även att de vanligaste negativa effekterna av stadsodling är stöld och vandalisering av odlingarna. För att uppnå social hållbarhet i städer verkar stadsodling kunna fungera som ett bra verktyg. / Urbanisation around the world is increasing as more and more people move into cities. This trend is magnified by increasing demands requirements for people living in cities. Sustainable development consists of three dimensions: the economic, the ecological, and the social (WCED, 1987). Social sustainability is about social equity and includes the concepts of social capital and social cohesion. In this thesis, urban gardening is investigated as a tool for increasing social sustainability in cities. The case study focusses on different urban gardening projects that used pallet boxes in Gävle. A combination of different methods was used: interviews, surveys, and observation analysis. The results from all the methods shows that urban gardening is a good way to create new contacts and integrate different people. The results also show however that it is difficult to demonstrate positive environmental effects and if the results of gardening can contribute to an increased sense of pride and sense of place. Another effect of urban gardening is the ecological dimension, a large proportion the partipicants said that their main motivation was to grow poison-free, raw product and to contribute to biodiversity in the urban environment. The results also show that the most common negative aspect of urban cultivation are theft and vandalization. Urban gardening seems to be an effective tool for improving social sustainability in cities.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-25210 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Jönsson, Ann-Sofie |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Samhällsbyggnad, GIS |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds