Idag lever omkring 10 000 adopterade barn och vuxna från Korea i Sverige, vilket gör Korea till det dominerande ursprungslandet. Syftet med studien var att studera adopterade koreaners upplevelse av återresor med speciellt fokus på hur återresan har påverkat upplevelse av identitet. Resultatet baserades på semistrukturerade intervjuer med sex personer, som tolkades med induktiv tematisk analysmetod. Resultatet visade att återresorna har gjort att de adopterade funderat över sin identitet, där de upplevde sig varken som svensk eller koreansk, utan upplevde en ambivalens. Återresorna har möjliggjort att en egen uppfattning om Korea och en relation till ursprunget skapats. Resultatet av studien har kunnat kopplas till tidigare forskning inom området. Eriksons och Marcias identitetsteorier har använts för att tydligare belysa identitetsaspekten. Studien anses vara användbar då de adopterades situation är något som uppmärksammats alltmer och då särskilt identitetsprocessen där relationen till ursprunget kan ses som viktig.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-1101 |
| Date | January 2006 |
| Creators | Nilsson, Helena |
| Publisher | Stockholms universitet, Psykologiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds