Syfte: Att undersöka i vilken utsträckning sjuksköterskor på en akutmottagning följde riktlinjer om våldsutsatta kvinnor, sjuksköterskors inställning till att rutinmässigt fråga om våld, sjuksköterskors erfarenheter av att upptäcka och bemöta dessa kvinnor samt om det fanns skillnader mellan öppen- och slutenvård samt mellan kvinnliga och manliga sjuksköterskor. Metod: Tvärsnittsstudie i form av enkätundersökning. Ett bekvämlighetsurval gjordes och enkäter lämnades ut till sjuksköterskor (n=110) på akutmottagningar. Svarsfrekvensen var 45 %. Resultat: Få sjuksköterskor frågade om våld, de flesta gjorde detta endast vid misstanke om våld. Hälften hade någon form av utbildning inom området. Det främsta hindret från att fråga om våld var att anhörig var närvarande. Hälften uppgav att de var positiva till screening och att de trodde att kvinnor skulle anse det positivt. Vid jämförelse framkom det att annan sjukvårdspersonal i större utsträckning utförde ankomstsamtalet inom öppenvården och manliga sjuksköterskor uppgav i högre utsträckning tidsbrist som ett hinder att fråga om våld. Slutsats: Mer utbildning och lägre arbetsbelastning skulle göra att följsamheten till riktlinjerna skulle öka. / Aim: To examine the extent to which nurses in an emergency department followed the guidelines regarding abused women and what experience nurses have had to identify and treat these women. To examine whether there were differences between outpatient and inpatient care as well as differences between male and female nurses. Method: A cross-sectional study. A convenience sample was made and questionnaires were handed out to nurses (n=110) in emergency departments. The response rate was 45 %. Result: Few nurses asked about violence, most did so only in cases of suspected violence. The main factor that could inhibit nurses from asking about violence was that a relative was present. Half of the nurses said that they were in favor of screening and also that they thought that the women would be in favor of it. The comparison revealed that it was more common for other health care staff to perform the arrival call in an outpatient setting and that the male nurses more often reported that lack of time was an obstacle to ask about violence. Conclusion: More education and less workload would increase the adherence to guidelines.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-176435 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Persson, Robin, Tradefelt, Klara |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds