Stressrelaterad ohälsa är vanligt förekommande för personal inom vård- och omsorgssektorn. Samtidigt karaktäriseras sektorn av variationer i arbetsvillkor som eventuellt resulterar i variationer i arbetsrelaterad ohälsa beroende på verksamhet. En negativ konsekvens av långvarig stress är burnout, som innefattar utmattning och distansering till arbetet. Samvetsstress har visat sig vara en bidragande faktor till burnout. En faktor som i studier identifierats som skyddande mot både stress och burnout är individens förmåga till självmedkänsla. Syftet med denna studie var att jämföra nivån av samvetsstress och burnout hos personal mellan tre olika verksamheter inom vård- och omsorgen, LSS/SOL-boende, äldreboende och hemtjänst samt studera huruvida självmedkänsla modererar sambandet mellan samvetsstress och burnout. Studien är en tvärsnittstudie där 443 deltagare som arbetar inom dessa verksamheter besvarade en internetenkät. ANOVA-analyser visade att personal som arbetar på äldreboende och inom hemtjänst upplevde mer samvetsstress och burnout än de som arbetar på LSS/SOL-boende. Moderationsanalysen visade att högre grad av självmedkänsla stärkte sambandet mellan samvetsstress och utmattning. Självmedkänsla hade ingen påverkan på sambandet samvetsstress och distansering till arbetet. Studien tyder på att personal inom vård- och omsorg påverkas olika av samvetsstress och burnout beroende på var de jobbar, och att självmedkänsla inte har den skyddande roll som förväntats.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:oru-102065 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Karlsson, Sebastian, Torjusen, Anton |
| Publisher | Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds