Bakgrund: Med en åldrande befolkning och ett ökande antal personer som lider av demenssjukdomar i samhället, blir allt fler anhöriga anhörigvårdare. Att vårda en närstående med demenssjukdom är en krävande uppgift och många familjer når en punkt där den närstående med demenssjukdom flyttar till ett vårdboende. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa anhörigvårdares erfarenheter, i samband med att deras närstående med demenssjukdom flyttar till ett vårdboende. Metod: Litteraturstudie med induktiv design. Genom sökningar i Cinahl, PubMed, APA Psycinfo, samt Medline (EBSCO) valdes åtta kvalitativa artiklar ut för analys. Artiklarna analyserades genom innehållsanalys och Meleis transitionsteori. Totalt 121 personer deltog i studierna, 79 var kvinnor. Resultat: Utifrån analysen utformades fyra kategorier: erfarenheter av en ohållbar livssituation, erfarenheter av flytten till vårdboende, erfarenheter av livet efter flytten, och anhörigvårdares känslor och reaktioner genom flyttprocessen. Konklusion: Det behövs mer forskning kring anhörigvårdare till personer med demenssjukdom för att ge bättre stöd i övergången från anhörigvårdare till anhörig. Vårdgivare behöver vidare utbildning för att kunna ge adekvat stöd till anhörigvårdare under transitionen. Vidare studier kanske kan förbättra samhälleliga attityder kring permanent boende. / Background: With an aging population and a rising number of people suffering with dementia in society, more family members become caregivers. Caring for a family member with dementia is a demanding task, and many families reaches a point, whereupon the person with dementia moves to a nursing home. Aim: The aim of this study was to illustrate the family caregivers’ experiences, in connection to when their family member with dementia moves to a nursing home. Methods: Literary study with inductive design. Through searches of databases Cinahl, Pubmed, APA Psycinfo and Medline (EBSCO), eight qualitative studies were chosen for analysis. The studies were analysed through content-analysis and Meleis transition-theory. 121 family caregivers participated, 79 were women. Results: From the analysis, four categories were formed: experiences of an untenable life-situation, experiences of the move to a nursing home, experiences of life after the move, and family caregivers’ emotions and reactions during the moving process. Conclusion: More research about family caregivers of persons with dementia is needed to better support their transition from caregiver to family member. Professional caregivers need further education to give adequate support to family caregivers during the transition. Further studies may improve societal attitudes concerning long-term care homes.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-191952 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Jansson, Elisabeth, Gahlin, Ellenor |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds