Return to search

Samvetsstress i det patientnära vårdandet ur ett sjuksköterskeperspektiv : En litteraturstudie

Vårdvetenskap är en autonom och professionsneutral vetenskap. Relationen mellan sjuksköterska och patient beskrivs som kärnan i vårdandet. Utan relationen blir vårdandet endast ett utförande av olika tekniska arbetsuppgifter. Ett etiskt vårdande handlar om att sätta patienten i centrum. Många sjuksköterskor hävdar att det inte finns tid till omvårdnadsarbete inom vårdsektorn och det föreligger en risk att omvårdnadsarbetet bortprioriteras när annan vetenskap värderas högre. När vårdresurser inte räcker till för att bemöta vårdbehovet uppstår hög arbetsbelastning. Hög arbetsbelastning leder i sin tur till kognitiv belastning och stress. Vård- och omsorgspersonal står för störst antal sjukfall i Sverige. Studier visar att samvetsstress är en faktor till utbrändhet hos vårdpersonal. Samvetsstress beskrivs som en unik form av utmattningssyndrom som drabbar människor i vårdande yrken och innebär en förlust av förmågan att vårda. Syftet med denna litteraturstudie är att kartlägga befintlig forskning om samvetsstress i det patientnära vårdandet ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden bygger på kvantitativa och kvalitativa studier. I resultatet presenteras tre teman Bakomliggande faktorer, Symtom, tecken och konsekvenser och Åtgärdande insatser och förhållningssätt. Olika organisatoriska faktorer såsom brist på personal och tid var bidragande faktorer. Även hög arbetsbelastning, maktlöshet, samt ohanterliga krav från chefer, ledning, arbetskollegor och andra professioner gav upphov till samvetsstress. Att inte kunna lindra patientens lidande och att inte ha kunskap om samvetsstress var andra bidragande faktorer. Samvetsstress skapade psykiska och fysiska problem hos sjuksköterskan som påverkade privatlivet. Dessutom påverkades sjuksköterskeprofessionen då konsekvenserna av samvetsstress kunde leda till att sjuksköterskor valde att byta arbetsuppgifter eller lämna yrket. Studien belyser dessutom olika hanteringsstrategier som kan minska eller förhindra uppkomsten av samvetsstress. Slutligen presenteras förslag på kliniska implikationer, bland annat att undervisning om samvetsstress ska läggas in i Sjuksköterskeutbildningens läroplan samt att öka möjligheterna till Specialistutbildning.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hb-13685
Date January 2018
CreatorsFredriksson, Anna, Sommerfeld, Rebecca
PublisherHögskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0148 seconds