Sammanfattning Vår studie har ett fyrfaldigt syfte. För det första ville vi undersöka vilka syften lärare hade med en specifik matematikläxa, för det andra vilka förväntningar läraren hade på eleverna och vårdnadshavarna vid arbetet med denna läxa. Dessa syften undersökte vi genom en kvalitativ intervju. För det tredje ville vi undersöka hur denna specifika läxa uppfattades av vårdnadshavare, och för det fjärde undersöka hur och i vilken grad vårdnadshavare involveras i barnens arbete med den specifika läxan. Dessa syften undersökte vi genom en kvalitativ enkät med 36 besvarande föräldrar. Resultatet visade att lärarna hade genomtänkta syften med de läxor de gav. Båda lärarna hade tre syften vardera med matematikläxan. Syftena uppfattades i hög grad av föräldrarna, då minst ett av lärarens syften uppfattades av varje respondent. Föräldrarna tenderade även att se att deras barn tränade sig i andra saker än de lärarna hade som direkta syften med denna läxa. Lärarnas förväntningar på eleverna var att de skulle komma ihåg att göra läxan, samt involvera föräldrarna. Lärarnas förväntningar på vårdnadshavarna var att de ska komma ihåg att påminna sitt barn att göra läxan, förklara hur de kan göra, hjälpa till vid svårigheter samt att inte pressa sitt barn för hårt. Vårdnadshavarna såg i stor utsträckning ett värde i matematikläxorna, och menade att dessa utvecklade deras barns kunskaper i matematik. Engagemanget bland föräldrarna var relativt stort, och de medverkade i hög grad vid barnens läxarbete. De hade även en god inblick i läxans innehåll. Vanliga strategier de använde sig av för att få barnet att arbeta med läxan, var b.la. att ge beröm eller uppmuntran. Vårdnadshavarna var medverkade i läxarbetet för att hjälpa till, hålla sig uppdaterade i vad som görs i skolan just nu, samt för att de själva tyckte att det var roligt. Det är viktigt att en läxa har ett genomtänkt syfte från läraren. Läxan som ges ska på något sätt kunna användas till elevens fördel. Då syftet är genomtänkt, kan läxan få ett relevant innehåll som läraren kan anpassa till undervisningen i sin klass. Vårt resultat tyder å ena sidan på att läxor, precis som vissa läxforskare har framhållit, kan ge vårdnadshavare möjligheter att följa och bidra till sitt barns kunskapsutveckling, samt ge dem insyn i lärarens och skolans arbete. Därmed kan läxan fungera som en kommunikationslänk mellan lärare och elever/dess vårdnadshavare. Det krävs dock att vårdnadshavarna engagerar sig i barnens läxarbete och ges möjlighet att förstå lärarens intentioner med olika läxor och deras innehåll - och detta i sin tur ställer krav på lärarens förmåga att kommunicera sina syften med givna läxor. Å den andra sidan tyder vårt resultat på att i de fall där kommunikationen mellan lärare och vårdnadshavare brister, så att lärarens intentioner inte når fram, kan läxans lämplighet som arbetsform ifrågasättas. Nyckelord: läxa, samverkan, vårdnadshavare, enkät, intervju
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-148096 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Jansson, Cecilia, Tigerström, Johannes |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds