Sammanfattning Denna studie syftar till att utifrån en flerteoretisk ansats förstå hur barnet positioneras i förhållande till föräldrakonflikten i långvariga vårdnadstvister. En kvalitativ aktstudie har genomförts, där akter i vårdnad-, boende- eller umgängesmål från tingsrätten har behandlats. Den teoretiska förankringen utgörs av barndomssociologi, konfliktperspektiv, genus samt anknytningsteori för att generera olika infallsvinklar i synen på den långvariga vårdnadstvisten och barnet i denna. Resultatet visar att barnets position som subjekt är beroende av att barnsamtal hålls. Då barnsamtal inte genomförts är ligger mer fokus på föräldrarnas lämplighet och förmågor än barnets vilja och behov. Bedömningar angående barnets bästa diskuterar i många fall samarbetssvårigheter, missbruk eller våld som ett motiv för ensam vårdnad. Den långvariga processen bidrar till en minskad kontakt för barnet med den icke stadigvarande föräldern och att föräldrarna ej dyker upp på möten och förhandlingar bidrar till en fördröjning av rättsprocessen. Studien är relevant för socialt arbete då vårdnadstvister är ett vanligt förekommande fenomen där familjerättssekreterare spelar en stor roll. Detta eftersom det är dem som utreder familjen och tillgodoser att barnet synliggörs under den rättsliga processens gång.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:oru-58434 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Asplund, Tove, Wolmerud, Matilda |
| Publisher | Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds