This study aims to provide a picture of how fathers and mothers are produced in judgments regarding child custody and to investigate if any of the parties is aggrieved because of their gender. The material consists of six legal cases. The study is based on gender theory and social construction. It represents a qualitative method where we have used text analysis. The previous research is contradictory as on one hand it shows that there are different criteria related to the parents' gender when it comes to caring for children in both child welfare investigations and the courts. On the other hand, there are studies that claim that this does not occur in custody disputes. According to the discourse that prevails in society, in such as social media, some believe that fathers are discriminated in custody disputes. The results of our study show that fathers and mothers are produced equally under many circumstances and that there is no separate assessment. However, we also found certain factors and characteristics that are subject to different assessment criteria and we have seen that mothers have some advantages that can be linked to their gender.

No description available.

No description available.

BAKGRUNDI detta avsnitt redogjorde vi för tidigare forskning och den teoretiska utgångspunkten. Somtidigare forskning behandlade vi läroplanen, forskning om förskollärarnas förhållningssättunder och efter en krissituation, livet efter separationen, växelvist och ensam vårdnad samtforskning om pojkars och flickors reaktion i en krissituation Under teoretiskt förhållningssättbehandlade vi anknytningsteorin och resiliensforskning.SYFTEVårt syfte var att ta reda på hur förskollärare resonerar kring bemötande av barn ochföräldrar under och efter en separation.METODVi genomförde sju kvalitativa intervjuer i förskoleverksamhet i västra och norra Sverige iverksamheter som hade koppling till vår yrkesroll .RESULTATResultatet visade att förskollärarna har blandade erfarenheter av att möta barn och föräldrarunder och efter en separation och att det är viktigt att lyssna på alla parter, men att aldrig taställning. Det är viktigt med ett fungerande samarbete mellan förskola och hem så att detunderlättar för barnen. Resultatet visade även att förskollärarna sällan har tillgång till någotkrismaterial och om de har det är det ett material som sammanställdes av personalen iförskoleverksamhet.

År 2006 tillkom en ny paragraf i föräldrabalken, 6 kap. 18 a §, som gjorde det möjligt för domstolar att förordna om medling i tvister gällande vårdnad, boende och umgänge. Denna ändring gjordes för att lagstiftaren ville markera vikten av att föräldrar når en samförståndslösning i vårdnadstvister. Detta för att en överenskommelse mellan föräldrar anses vara det bästa för barnet. Vid en konflikt mellan föräldrar gällande frågor om vårdnad, boende och umgänge av barnet, är det vanligt att föräldrar går i samarbetssamtal innan de vänder sig till domstol för att väcka talan. Även domstolen kan uppdra åt Socialnämnden att anordna samarbetssamtal mellan föräldrar när en tvist har startat i domstol. Om samarbetssamtalen inte leder till en överenskommelse mellan föräldrarna kan frågan om medling väckas av domstolen. Medling förordnas i de fall där domstolen anser att en samförståndslösning mellan föräldrarna kan nås. En medlare utses då som ska verka för att föräldrarna når en överenskommelse som är förenlig med barnets bästa. Denna framställning har två syften. Det första är att beskriva medlingsinstitutet1 utifrån gällande rätt. En beskrivning ges av vad medling är, hur det går till och när det används. Vidare belyses skillnaderna mellan medling och samarbetssamtal för att få en helhetsbild av hur domstolsprocessen gällande medling fungerar. Det andra syftet är att undersöka hur medlingsinstitutet används av Värmlands tingsrätt. En jämförelse görs då mellan gällande rätt och Värmlands tingsrätts arbete med medlingsinstitutet. Därmed undersöks i hur många fall medling förordnas, i vilka fall det förordnas och hur medling används av Värmlands tingsrätt.Användandet av medlingsinstitutet har visats minska i Värmlands tingsrätt och därmed undersöks det vilka faktorer som kan ligga bakom detta. Användandet av medlingsinstitutet vid Värmlands tingsrätt undersöks med hjälp av intervjuer med en rådman och två medlare. Det diskuteras då vilka positiva effekter medlingsinstitutet har och hur domarnas arbete påverkar användandet av medlingsinstitutet. Det har då visats att domarnas inställning spelar en viktig roll för antalet förordnanden av medling. En undersökning av vårdnadsmål där medling förordnats vid Värmlands tingsrätt görs och därefter diskuteras vilka faktorer som kan ligga bakom ett lyckat eller misslyckat medlingsförfarande. Det har visats att medling har positiva effekter även vid de mål där föräldrar inte kommit överens under medling, då föräldrarna ofta kommer överens i ett senare skede i tvisten.

<p>Denna studie är en beskrivning av två socialtjänsters olika handläggningsstrategier i samband med att de lämnar upplysningar till domstolen i mål om vårdnad, boende och umgänge och motiven till de olika strategierna. Vårdnadstvister som tas upp i domstol är en lång process och kan vara påfrestande både för barnet och föräldrarna. Om föräldrarna i en vårdnadstvist vänder sig till domstolen involveras även socialtjänsten. Detta då domstolen enligt Föräldrabalken ska begära in upplysningar om barnet och föräldrarna från socialtjänsten. Inför dessa upplysningar väljer vissa kommuner att samtala med föräldrarna medan andra kommuner inte gör det. I två fokusgruppsintervjuer med socialsekreterare delges synsättet på vilken betydelse detta samtal kan ha utifrån ett konfliklösningsperspektiv samt synen på deras handläggningsstrategier. Resultatet visade att de olika kommunerna hade olika synsätt på samtal med föräldrarna i detta skede och om samtalet har någon påverkan ur ett konfliklösningsperspektiv. Vidare framkom det att de var medvetna om innehållet</p>

<p>Sedan 2006 är en allvarlig konflikt mellan föräldrarna det vanligaste skälet till att tilldöma en förälder enskild vårdnad vid en rättslig tvist om barn och i Sverige är det i 9 fall av 10 mamman som har enskild vårdnad efter en separation. Syftet med denna studie är att skapa en teori om vad genus har för betydelse för lämpliga föräldrars möjligheter och begränsningar i en rättslig tvist om barn. Genom intervjuer med domare, advokat, samtalsledare, medlare, en mamma och en pappa som gått igenom en rättslig tvist om barn skapade jag en faktisk teori om vad genus har för betydelse för lämpliga föräldrars möjligheter och begränsningar i en rättslig tvist om ”barnets bästa”. Min teori är att lagstiftningen om ”barnets bästa” begränsar möjligheterna för lämpliga föräldrar att lösa sina konflikter och att lagstiftningen om ”barnets bästa” inte är tillämpbar på tvister där två lämpliga föräldrar ställs emot varandra. Därför är normer och värderingar kring vad som är bäst för barnet till slut det som ligger till grund för domstolens beslut och det som motverkar en lösning på föräldrars konflikter.</p>

Denna studie är en beskrivning av två socialtjänsters olika handläggningsstrategier i samband med att de lämnar upplysningar till domstolen i mål om vårdnad, boende och umgänge och motiven till de olika strategierna. Vårdnadstvister som tas upp i domstol är en lång process och kan vara påfrestande både för barnet och föräldrarna. Om föräldrarna i en vårdnadstvist vänder sig till domstolen involveras även socialtjänsten. Detta då domstolen enligt Föräldrabalken ska begära in upplysningar om barnet och föräldrarna från socialtjänsten. Inför dessa upplysningar väljer vissa kommuner att samtala med föräldrarna medan andra kommuner inte gör det. I två fokusgruppsintervjuer med socialsekreterare delges synsättet på vilken betydelse detta samtal kan ha utifrån ett konfliklösningsperspektiv samt synen på deras handläggningsstrategier. Resultatet visade att de olika kommunerna hade olika synsätt på samtal med föräldrarna i detta skede och om samtalet har någon påverkan ur ett konfliklösningsperspektiv. Vidare framkom det att de var medvetna om innehållet

Sedan 2006 är en allvarlig konflikt mellan föräldrarna det vanligaste skälet till att tilldöma en förälder enskild vårdnad vid en rättslig tvist om barn och i Sverige är det i 9 fall av 10 mamman som har enskild vårdnad efter en separation. Syftet med denna studie är att skapa en teori om vad genus har för betydelse för lämpliga föräldrars möjligheter och begränsningar i en rättslig tvist om barn. Genom intervjuer med domare, advokat, samtalsledare, medlare, en mamma och en pappa som gått igenom en rättslig tvist om barn skapade jag en faktisk teori om vad genus har för betydelse för lämpliga föräldrars möjligheter och begränsningar i en rättslig tvist om ”barnets bästa”. Min teori är att lagstiftningen om ”barnets bästa” begränsar möjligheterna för lämpliga föräldrar att lösa sina konflikter och att lagstiftningen om ”barnets bästa” inte är tillämpbar på tvister där två lämpliga föräldrar ställs emot varandra. Därför är normer och värderingar kring vad som är bäst för barnet till slut det som ligger till grund för domstolens beslut och det som motverkar en lösning på föräldrars konflikter.

Sammanfattning Denna studie syftar till att utifrån en flerteoretisk ansats förstå hur barnet positioneras i förhållande till föräldrakonflikten i långvariga vårdnadstvister. En kvalitativ aktstudie har genomförts, där akter i vårdnad-, boende- eller umgängesmål från tingsrätten har behandlats. Den teoretiska förankringen utgörs av barndomssociologi, konfliktperspektiv, genus samt anknytningsteori för att generera olika infallsvinklar i synen på den långvariga vårdnadstvisten och barnet i denna. Resultatet visar att barnets position som subjekt är beroende av att barnsamtal hålls. Då barnsamtal inte genomförts är ligger mer fokus på föräldrarnas lämplighet och förmågor än barnets vilja och behov. Bedömningar angående barnets bästa diskuterar i många fall samarbetssvårigheter, missbruk eller våld som ett motiv för ensam vårdnad. Den långvariga processen bidrar till en minskad kontakt för barnet med den icke stadigvarande föräldern och att föräldrarna ej dyker upp på möten och förhandlingar bidrar till en fördröjning av rättsprocessen. Studien är relevant för socialt arbete då vårdnadstvister är ett vanligt förekommande fenomen där familjerättssekreterare spelar en stor roll. Detta eftersom det är dem som utreder familjen och tillgodoser att barnet synliggörs under den rättsliga processens gång.