Denna uppsats handlar om den kritik som riktas mot den lagstiftning som styr förhållandet när två parter separerar som har barn, och om de lösningsförslag som finns i form av föreslagna lagändringar. Uppsatsen delar in kritiken i områdena: Barnets talan, Gemensam vårdnad och bestämmanderätt, Fastställande av vårdnaden om barnet, Umgängesrätt och umgängessabotage, Ekonomi, Verkställighet och Övriga ämnen, som redovisas var för sig. Dessa områden tar sikte på något enskilt problem. Två större lösningsförslag är av mer genomgripande karaktär: Barnkonventionen som lag och Barnbalk istället för Föräldrabalken. Dessa redovisas också var för sig. I analysen diskuteras om framförallt Föräldrabalken har spelat ut sin roll och om det finns juridiska luckor och juridiska brister som ger skäl för att drastiska lagändringar är nödvändiga. Uppsatsens slutsats är att det bara finns en möjlig lucka inom området Gemensam vårdnad och bestämmanderätt samt några lagar som behöver översyn men att det juridiskt sett inte finns skäl för att genomföra förslag som Barnkonventionen som lag och Barnbalk istället för Föräldrabalken. Genomgående i uppsatsen redogörs också för politiska och samhälleliga synvinklar på problematiken. Dessa kan däremot i sig själva ge skäl till att genomföra förslagen.

<p>This theises focus on how a ideal parentship can be reproduced and established in an organization that is incorporated in the familycourt, provided by the social institution. The organization provides help for parents and children during and after a divorce or separation, the organization also provides help for families where violence has occured or in cases when parent and child doesn´t know one another. When a custodial dispute arise´s and one of the two is granted soul costody of the child, the guardian in most cases is the mother. Therefor this organization mostly handels fathers and their children. The study shows that gender, class and possesing of the right will are the three main aspects that have an effect on who ends up at the organization. This study also shows how the mothers continuously are reproduced as the head guardians, and how the fathers parenthood are subordinated the parenthood of the mothers.</p>

This theises focus on how a ideal parentship can be reproduced and established in an organization that is incorporated in the familycourt, provided by the social institution. The organization provides help for parents and children during and after a divorce or separation, the organization also provides help for families where violence has occured or in cases when parent and child doesn´t know one another. When a custodial dispute arise´s and one of the two is granted soul costody of the child, the guardian in most cases is the mother. Therefor this organization mostly handels fathers and their children. The study shows that gender, class and possesing of the right will are the three main aspects that have an effect on who ends up at the organization. This study also shows how the mothers continuously are reproduced as the head guardians, and how the fathers parenthood are subordinated the parenthood of the mothers.

Syftet för denna kvalitativa och empiriguidade studie har varit att i sociologisk mening utgöra bidrag till begripliggörandet av ett fenomen som består i att föräldrar hamnar i domstolsprocesser om de gemensamma barnen efter separation. Huvudfrågan som berördes var: Vad kan känneteckna föräldraparsrelationer där parterna efter separation hamnar i domstolsprocesser om de gemensamma barnen? Resultaten har utgått från fem fäders upplevelser och den mening som de tillskrivit dessa upplevelser. Relationerna såg i huvudsak ut att ha följt den traditionella könsrollsmallen där fäderna har burit huvudansvaret för den ekonomiska försörjningen och mödrarna har tagit ut större delen av föräldraledigheten. Fäderna upplevde sig vara mer aktiva än mödrarna, och ansåg sig vara mer kommunikativa inom relationen. I de fall där uppbrottet var stormigt blev också konflikterna kring barnen större efter separationen. Konflikterna gällde pengar, hur mycket barnen skulle bo med respektive förälder och att ingångna överenskommelser och avtal inte har hållits. Dessa oenigheter förvärrades genom uppkomna lojalitetskonflikter för barnens del, fysiskt våld mellan föräldrarna och att myndigheter och sociala institutioner använts som ett verktyg i den maktkamp som följde. Fäderna uppvisade en stark misstro mot tjänstemän på olika myndigheter och sociala institutioner. Framför allt gällde detta familjerättens arbetsmetoder, värderingar och hur fäderna har blivit bemötta i samtal/utredningar. Det nuvarande systemet med boförälder och umgängesförälder ansågs konfliktdrivande då det bidrog till ett asymmetriskt förhållande till regelverken hos myndigheter och sociala institutioner. I de fall där fäderna fick ut mest av domsluten, och mödrarna därför minst, tenderade konflikterna att öka efter domslut. Där konflikterna varit tämligen moderata medförde domslutet avtagande konflikter. Även i det fall där fadern ”förlorat” mest framstod det som att konflikterna avtagit något. I det fall där konflikterna varit stora under tämligen lång tid tycktes relationerna vara lika konfliktfyllda som tidigare och hade alltså inte påverkats nämnvärt av det senaste domslutet. Domslutens konsekvenser för samarbetsklimatet mellan föräldrarna såg alltså ut att kunna variera. De fäder som hade haft mycket tid med sina barn, såväl före som efter separationen från mödrarna, framstod som tämligen trygga i sin föräldraroll. Konflikterna med mödrarna tycktes därför inte ha påverkat bilden av föräldrarollen i särdeles hög grad. Detta medan de övrigas faderskapsroll framstod som mera bräcklig. Efter teorianknytning framför jag tre sammanhängande hypoteser som berör grunden till uppkomna konflikter: a) Mödrar vars identitet kan domineras av ägandets livsform; b) fäder som söker bekräftelse på sitt faderskap; c) tidigare relationer mellan mödrar och fäder som framstått som mer eller mindre fjärran från den rena relationen.

Föräldrakoordination är en barnfokuserad alternativ konfliktlösningsmetod som praktiserats i Sverige sedan 2009. Denna intervjustudie har undersökt separerade föräldrars upplevelse av att få stöd i sitt föräldrasamarbete av en föräldrakoordinator. Intervjuer har genomförts med sju föräldrar som haft insatsen föräldrakoordinator under minst sex månader. Samtliga deltagande föräldrar har flera års erfarenhet av svårlösta konflikter med den andra föräldern och har tidigare provat andra former av konfliktlösningsinsatser. Resultaten visar att föräldrarna upplevt metoden som hjälpsam när det gäller att öka samarbetsförmågan, sänka konfliktnivån och förbättra barnens mående. Flertalet av de intervjuade föräldrarna beskriver att de upplevt att det framförallt varit hjälpsamt att få stöd med att strukturera kommunikationen dem emellan. Att ha tillgång till mer information om de gemensamma barnen har förbättrat såväl föräldraskapet som relationen till barnet. Att slippa sitta i gemensamma samtal, att få göra skriftliga överenskommelser och att föräldrakoordinatorn haft ett tydligt barnfokus i samtalen tas också upp som hjälpsamt. Föräldrarna beskriver att det för att nå dessa resultat är viktigt att föräldrakoordinatorn kan förhålla sig neutral i konflikten. / Parenting Coordination is a child-focused alternative dispute resolution approach practiced in Sweden since 2009. In this interview study separated parents experience of being supported in their parental cooperation by a parenting coordinator have been examined. Interviews have been conducted with seven parents who have had a Parenting Coordinator for at least six months. All participating parents have had several years of experience in an intractable conflict with the other parent, and has previously tried other forms of dispute solving measures. The results show that most parents have experienced that the method has been helpful when it comes to improving co-parenting skills, reducing conflict and improving the well-being of their children. The interviewed parents state that it has been most helpful to get support in structuring the communication with the other parent. Some say that having access to more information regarding common children improves parenting as well as the parent-child relationship. Not having to sit together in shared dialogue, getting help to make written agreements and the Parenting Coordinator having a clear child-focus in meetings are also addressed as helpful. Parents describe that in order to achieve said results it is important that the parenting-coordinator can remain neutral in the conflict.

No description available.

I den här studien granskas tingsrättsbedömningar med fokus på hur rätten resonerar kring begreppet barnets bästa och vilka skäl som anges i beslut som rör vårdnad, barnets boendesituation och utformning av umgänge med en förälder som tidigare använt våld. Studien riktar främst in sig på vilken betydelse våldet får i vårdnadstvisten. De tio domar som utgör underlaget till studien har valts ut genom ett riktat urval baserat på vårdnadstvister där våld har förekommit i familjen. Domarna är hämtade från Skellefteå tingsrätt och åren som inkluderats i urvalet är 2018 och 2019. Domarna har undersökts utifrån en riktad innehållsanalys med fyra förutbestämda teman: våld, påverkan på barnet, domskäl och domslut. Utifrån dessa teman har tingsrättens resonemang kring vårdnad, boende och umgänge studerats. Resultatet av studien visar att rätten alltid utgår från vad som anses vara barnets bästa, men att begreppet tolkas olika beroende på situation och vem som gör tolkningen. Stora krav ställs på föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet vilket ibland gör att våldet som förekommit i familjen inte är avgörande som bedömningsgrund i vårdnadstvister.

Denna kvalitativa dokumentstudie syftar till att undersöka på vilket sätt tingsrätten, utifrån Föräldrabalken 6 kap. 2 a §, beaktar barnets behov av skydd från våld och barnets behov av nära och god kontakt med båda föräldrar i umgängesfrågan i vårdnadsmål där uppgifter om våld förekommer. Detta har gjorts genom kvalitativ innehållsanalys av nio tingsrättsdomar i mål om vårdnad, boende- och umgänge. Socialkonstruktionism och barndomssociologi utgör studiens teoretiska grund. Studiens resultat visar en tendens där tingsrätten tillmäter barnets behov av kontakt med den våldsutövande föräldern större vikt än behovet av skydd från våld. Behovet av kontakt tycks ses som givet för barnet medan behovet av skydd från våld bedöms från fall till fall. Vidare finner studien en distinktion mellan våld riktat direkt mot barn och våld riktat mot förälder i tingsrättsdomarna där förälders utsatthet mer sällan betraktas som en risk för barnet. I tingsrättens bedömning om umgänge tenderar uppgifter om våld redovisade i föräldrarnas sakframställan att bortses från. Att tingsrätten inte beaktar uppgifter om våld i riskbedömningen får direkta konsekvenser för barnet som riskerar att bli kvar i våldsamma miljöer. Sammantaget innebär detta att våld inte tillmäts tillräcklig betydelse i riskbedömningen. Studiens resultat reser frågor om i vilken mån tingsrätten efterlever sitt uppdrag att skydda barn från våld.

Abstract This study is discussing how to reduce the risk of abuse during visitation with a parent that the child does not live with full-time. In January of this year, 2023, an 8-year-old boy was murdered by his father during a 2-hour court ordered visitation. The parents had been engaged in a custody battle for most of the boy’s life and the mother had gained sole custody last year. The study explores the remits of the social services, the custodians, and the courts within the area of visitation rights for the child. Where do the responsibilities lie and who can prevent anything like what happened to the boy called Tintin from happening again? The essay methodically works through current legislation, policies and professional guidelines in the form of a text analysis and then explores relevant research and court rulings with a critical eye to find gaps in the delivery of the legislation and guidelines. Special attention is given to the rights of the child and the rights and responsibilities of the parents or custodians. The study finds that the legislation has not kept up with current family dynamics and that the courts determine the rights of the child from a general perspective rather than an individual one as is required by the legislation.A lot of the responsibility for risk-assessment before a visitation with the other parent lies on the parents themselves. It is normally the parents that bring a custody case about visitation rights to the social services or to the courts. It is rare that the social services bring a case to court even though the legislation is there in order to protect the child in case the parent does not. Research quoted in the study reveals that domestic violence is present in a majority of court cases relating to custodial matters but that the courts may suffer from a lack in knowledge or from a failure to look at the impact of said violence on the individual child. The study finds that the conflict between the two parents often take center stage in court hearings and that the child’s needs come second or are drowned out in the general conflict.The conclusion of the study is that what happened to Tintin could happen again today but pending legislation in both the area of family law and legislation around domestic violence and rights of the child that may change the legal landscape within a near future. / Sammanfattning I denna studie vill jag undersöka vilket handlingsutrymme, det vill säga möjligheter till handling, som vårdnadshavare och socialnämnd har när det gäller att skydda barn från riskumgängen. Frågan kom till sin spets i januari 2023 då 8-årige Tintin blev mördad av sin pappa under ett två timmars umgänge fastställt i domstol. Tintins föräldrar hade legat i en vårdnadstvist under större delen av sonens liv och hans mamma hade fått enskild vårdnad året innan.Studien undersöker det institutionella handlingsutrymmet, det som styrs av lagar och regler, hos socialtjänsten, familjerätten, domstol och vårdnadshavare i den familjerättsliga frågan om umgänge. Finns det möjligheter att förhindra att det som hände Tintin händer igen? Studien arbetar sig metodiskt igenom aktuell lagstiftning, riktlinjer och styrande myndigheters handböcker för att sedan undersöka relevant forskning inom området och granska hur lagarna omsätts i praktiken. Särskilt fokus sätts på barnets rätt och vårdnadshavarens ansvar. I sista avsnittet görs en framtidsspaning där en rad lagförslag är på gång både i form av en revidering av föräldrabalken och inom områdena barns delaktighet och våld i nära relation.Resultaten visar att lagstiftningen inte har hängt med i förändringarna som skett i den svenska familjebilden det senaste årtiondet och att domstolarna behöver mer utbildning i hur våld påverkar barn. Studien hänvisar till forskning och aktuella undersökningar som visar att våld finns med i bilden i majoriteten av alla familjerättsliga mål i domstol. Studier av domslut visar att domstolarna ofta gör mer generella bedömningar av barnets bästa hellre än individuella vilket lagen påkallar, detta är ett av områdena som kommande lagstiftning fokuserar på. När det gäller de olika aktörernas handlingsutrymme visar studien att ett stort ansvar för riskbedömningar inför umgängen läggs på vårdnadshavarna och att fokus på nuvarande och kommande lagstiftning är att minska antal ärenden i domstol. Även om socialnämnden har möjlighet att själva väcka talan i vårdnads- och umgängesfrågor är detta sällsynt, likaså ställs väldigt höga rekvisit för att beslut om tvångsåtgärder inför ett riskumgänge skall fastställas av domstol. I sammanfattning visar studien att föräldrarnas konflikt ofta överskuggar barnets röst i domstolsförhandlingar och att det inte finns garantier för att det som hände Tintin inte kan hända igen. Förhoppningen finns att kommande lagstiftning och revidering av föräldrabalken kommer att öka kunskapen om utsatthet för våld och stärka barnets röst vilket kan skydda barn från riskumgängen i framtiden.

The best interests of the child should be a primary consideration in matters of custody, residence, and access. The assessment of the best interests of the child should in particular consider the risk of the child being harmed and the child's need for a close contact with both parents. In addition, the child has a right to be informed and to express his or her views.  Allegations of domestic violence are common in custody disputes. If such allegations are made during the proceedings, a risk assessment should always be carried out to assess whether there is a risk of harm to the child. Nevertheless, allegations of violence are rarely considered in the handling of custody disputes. The results of a review of applicable law as well as an empirical study of case law show that this is mainly due to legislative deficiencies. The prospects for conducting in-depth investigations of violence in custody disputes are limited by the fact that investigative procedures require consent from the parents. Furthermore, there is no clear method for assessing and evaluating allegations of violence in the context of custody proceedings. These deficiencies are reflected in the application of the law by the courts, where allegations of violence are often dismissed or excluded. There is a need for reform to ensure that the child perspective and the rights of the child are considered in the handling of custody disputes where allegations of violence are made. One possible solution is to always open a child protection investigation if allegations of domestic violence are made, since a child protection investigation is not limited by the consent of the parents. Other possible improvements include the development of a methodological support for evaluating allegations of violence, and a clarification of the courts' obligation to promote consensual solutions. / Barnets bästa ska vara avgörande i frågor om vårdnad, boende och umgänge. I bedömningen av barnets bästa ska särskilt beaktas risken att barnet far illa och barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Utöver detta har barnet även en rätt att få information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Uppgifter om våld inom familjen är vanligt förekommande i vårdnadstvister. Framkommer det uppgifter sådana uppgifter vid handläggningen bör en riskbedömning alltid göras, för att bedöma om det finns en risk att barnet far illa. Trots det beaktas uppgifter om våld sällan vid handläggningen av vårdnadstvister. Resultaten från en granskning av gällande rätt samt en empirisk undersökning av underrättspraxis visar att detta främst orsakas av brister i lagstiftningen. Förutsättningarna att genomföra djupgående utredningar av våld vid handläggningen av en vårdnadstvist begränsas av att inhämtande av uppgifter är beroende av föräldrarnas samtycke. Det saknas vidare en tydlig metod för hur uppgifter om våld ska bedömas och bevisvärderas inom ramen för ett vårdnadsmål. Dessa brister får genomslag i domstolarnas rättstillämpning, där uppgifter om våld ofta avfärdas eller utesluts. Det föreligger ett behov av reformer för att barnperspektivet och barnrättsperspektivet ska få genomslag vid handläggningen av vårdnadstvister där uppgifter om våld framförts. En möjlig lösning är att alltid inleda en barnavårdsutredning om det framkommer att det kan ha förekommit våld inom familjen, eftersom möjligheterna att inhämta uppgifter i sådan inte är begränsade av föräldrarnas samtycke. Andra möjliga förbättringar inkluderar ett utarbetande av ett metodstöd samt ett förtydligande av domstolars skyldighet att verka för en samförståndslösning.