Sammanfattning Denna studie syftar till att utifrån en flerteoretisk ansats förstå hur barnet positioneras i förhållande till föräldrakonflikten i långvariga vårdnadstvister. En kvalitativ aktstudie har genomförts, där akter i vårdnad-, boende- eller umgängesmål från tingsrätten har behandlats. Den teoretiska förankringen utgörs av barndomssociologi, konfliktperspektiv, genus samt anknytningsteori för att generera olika infallsvinklar i synen på den långvariga vårdnadstvisten och barnet i denna. Resultatet visar att barnets position som subjekt är beroende av att barnsamtal hålls. Då barnsamtal inte genomförts är ligger mer fokus på föräldrarnas lämplighet och förmågor än barnets vilja och behov. Bedömningar angående barnets bästa diskuterar i många fall samarbetssvårigheter, missbruk eller våld som ett motiv för ensam vårdnad. Den långvariga processen bidrar till en minskad kontakt för barnet med den icke stadigvarande föräldern och att föräldrarna ej dyker upp på möten och förhandlingar bidrar till en fördröjning av rättsprocessen. Studien är relevant för socialt arbete då vårdnadstvister är ett vanligt förekommande fenomen där familjerättssekreterare spelar en stor roll. Detta eftersom det är dem som utreder familjen och tillgodoser att barnet synliggörs under den rättsliga processens gång.

The aim of this study was to look into why children receive the interventions contact person and contact family. This was done by studying case-files. The main questions were: -       How common is it that there are reasons for the intervention linked to parents and which are the most common? -       How common is it that there are reasons for the intervention and problems linked to children and which are the most common? -       Is there any indication of connections between reasons, age, gender or type of intervention? If so, what are the connections? The main results of this study were that most of the children lived with a single mother, often with a weak social network, and in need of relief. It was more common that reasons were linked to children then parents and the most common reasons indicated a need for an extra adult. The most frequent problem related to children were externalizing behavior. Connections among children were found between; externalizing behavior and gender; age and type of intervention; amount of problems, age and type of intervention.

In dem Selbstporträt von 1746 (Paris, Musée du Louvre) präsentiert sich der spanische Künstler Luis Meléndez (1715-1780) mit einem ausgewählten Werk in der Hand. Ernst und voller Stolz schaut der Künstler dem Gegenüber in die Augen, mit denen jener die Resultate seines Könnens (das Porträt wie die präsentierte Aktstudie) mustert. Den rechten Arm hat Meléndez in die Hüfte gestemmt, einen Kreidehalter mit schwarzer und weißer Kreide in der Hand, die mit zwei Fingern auf die gezeichnete Aktstudie verweist. Unter seiner rechten Hand bauscht sich ein dunkelblaues Tuch. Die Kleidung – eine dunkelgrüne Samtjacke, eine weiße Weste, darunter ein feines weißes Hemd mit jabot, einem Volant, der zwischen den Vorderkanten der Weste hervorschauen soll, – kennzeichnet den Künstler als Intellektuellen. Seine Haare hat Meléndez mit einem traditionel-len Tuch zusammengebunden. Den in Kleidung und Habitus formulierten Anspruch bestätigt die Aktstudie in der erhobenen Linken. Das Blatt zeigt ein stehendes männliches Modell in verlorenem Profil. Es hat seinen linken Unterschenkel auf ein niedriges Podest aufgelegt, den rechten Arm vor dem Körper angewinkelt und den linken seitlich abgesenkt; der Körper verdeckt, ob das Modell einen Gegenstand hält.