Mervärdesskatten infördes i Sverige den 1 januari 1969 med lagen (1968:430) om mervärdeskatt, så kallad moms. År 1994, året innan Sveriges inträde i EU, infördes Mervärdesskattelagen (1994:200) som anpassats till EG-rätt. Mervärdesskatten är alltid 25 procent om inget annat anges. Kunderna betalar moms till företaget och företagaren betalar in skillnaden mellan utgående moms och ingående moms till Skatteverket. Många företag bedriver blandad verksamhet, det vill säga både momsfri och momspliktig verksamhet som berättigar till avdrags- eller återbetalningsrätt av mervärdesskatten. Verksamheten delas in tre delar; momspliktig, momsfri och blandad. I den momsfria delen får inga avdrag göras medan fullt avdrag får göras i den momspliktiga. I den blandade verksamheten sker avdrag genom fördelningsnycklar. Syftet med studie var att se hur verkligheten stämmer överens med de teoretiska idéerna. Författaren har valt att göra en flerfallsstudie med ett juridiskt synsätt. Empiriskt material har samlats in genom semistrukturerade intervjuer för att skapa en mångsidig bild av mervärdesskatten och blandade verksamheter. Resultatet visar att verkligheten är mer komplext än vad teorin beskriver. Studiens teoretiska referensram består av lagar, beskattningsmyndighetens uppbyggnad, EG-rätt och anpassning av Svenska lag till denna och slutligen täcker referensramen viss redovisningsteori när det gäller blandad verksamhet. Analysen är en tolkning av intervjusvaren som ställts mot referensramen för att se hur de stämmer överrens med varandra eller inte stämmer överrens. Författarens slutsatser av arbetet berör skillnader mellan empirin och teorin. Slutsatserna berör även vad som påverkat uppkomsten av dessa skillnader. Författarens slutsats är att den teoretiska basen stämmer till viss del med den empiriska verkligheten hos redovisningsbyråerna och att redovisningsbyråerna ställer högre krav på företagarens redovisning än förväntat. Författarens slutsats är att fastighetsbolagens verklighet inte stämmer överrens med den teoretiska basen då samma fördelningsnyckel används på hela verksamheten. Mervärdesskattedirektivets uppgift om uppdelning efter årsomsättning i respektive verksamhet frångås då yta är den vanligaste fördelningen enligt författarens slutsats. Nyckelord: Redovisning, mervärdesskatt, blandad verksamhet, fastigheter, momsfri verksamhet, momspliktig verksamhet / Added-value tax was introduced in Sweden January 1st 1969 through legislation and the term is shorted as VAT. 1994, the year before Sweden's entry to the European Union, the VAT legislation was adapted and reformed. The added-value tax is always 25 percentages if nothing else is stated. The customers pay VAT to the company and the company's task is to deliver this money to The Swedish Tax Agency, the company pays the difference. A lot of companies conduct business that are blended which means that there are activities that are both free of VAT and activities where VAT has to be accounted for. Added-value tax that needs to be accounted for qualifies the company for deduction or payback of the VAT. The company's operation can be divided into three areas; free of VAT, VAT needs to be accounted for, and blended. The area that is free of VAT allows no deduction while in the other full deduction needs to be done. In the blended area the deductions are made through something called distribution keys. The purpose of the study is to see how the empirical world harmonize whit the existing theoretical base. The author has chosen to conduct a case study that involves more than one case. The study is based on a legal perspective and the collection of the empirical material is conducted through semi-structured interviews. The reason is to provide a versatile picture of VAT and the blended area. The results demonstrate that reality, in other words empiric, is more complex than the theory describes it. The theoretical base describes legislation, the framing of the Swedish Tax Agency, European Community legislation and the adoption to EC in Swedish legislation. Also some specific accounting theories are mentioned that concerns the case study and the blended area of a company. The analyze is an interpretation of the interviews put against the theoretical base to see how well they coincide or not. The authors conclusion of the study concerns differences between the empirical world and the theory. The authors conclusion is that the real estate concerns empirical world is different towards the theory because they only use one distribution key at all blended area instead of diversify in distribution keys. European Community endorse annual turnover as distribution key and Swedish legislation deviate from that because they endorse area as distribution key. Keywords: Accounting, added-value tax (VAT), blended areas/operations, real estate, VAT free areas/operations, VAT accountable areas/operations.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:oru-5919 |
| Date | January 2009 |
| Creators | Hansen, Karin |
| Publisher | Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro universitet, Örebro universitet, Institutionen för ekonomi, statistik och informatik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0029 seconds