Return to search

Ventilator-associerad pneumoni : -En kartläggning av preventiva omvårdnadsåtgärder i praktiken

Syfte: Syftet med studien var att kartlägga preventiva omvårdnadsåtgärder för att förhindra ventilator-associerad pneumoni på en thoraxintensivvårdsavdelning. Bakgrund: De vanligaste vårdrelaterade infektionerna på intensivvårdsavdelningar är pneumonier och bland dessa är 80 % ventilatorassocierade. Vårdrelaterade infektioner innebär stora kostnader för samhället och ökat vårdlidande för den drabbade patienten. För att förhindra uppkomsten av ventilator-associerad pneumoni (VAP) finns ett antal omvårdnadsåtgärder som har visat sig vara effektiva vad gäller att motverka VAP. Design: Studien är en journalgranskning med retrospektiv deskriptiv design. Metod: Ett klusterurval gjordes där patienter som vårdats minst två påbörjade dygn i respirator valdes ut. Totalt togs 126 journaler fram varav 17 journaler exkluderades och slutligen ingick totalt 109 journaler i studien. Journalerna granskades med hjälp av ett protokoll där följande omvårdnadsåtgärder kontrollerades: tandborstning, munvård med klorhexidinlösning, antal utförda kufftrycksmätningar, registrerat kufftryck, höjd huvudända, subglottisaspiration, sederingsgrad enligt Richmond Agitation Sedation Scale (RASS) samt gurgling med klorhexidinlösning. Datan analyserades i statistikprogrammet SPSS. Resultat: Deltagarna delades in i två grupper utifrån ålder (grupp 1 ≤ 69 år, grupp 2 ≥ 70 år). Munvård med klorhexidin var den åtgärd som utfördes flest gånger per dygn med medianvärde fyra i båda åldersgrupperna. Därefter följde kufftrycksmätning med en median på två kontroller per dygn. Medianvärdet för höjd huvudända var ett i båda grupperna. Tandborstning var den åtgärd som utfördes minst antal gånger. Det var inga signifikanta skillnader mellan de olika åldersgrupperna vad gäller utförda omvårdnadsåtgärder. Konklusion och kliniska implikationer: En rimlig bedömning är att kontinuerlig uppdatering beträffande den senaste forskningen hos vårdpersonal samt revidering av PM kommer att ge bättre vårdresultat, kortare vårdtider, mindre kostnader för samhället och mindre vårdlidande. Resultatet pekar på behov av antingen bättre följsamhet till befintliga rekommendationer, eller noggrannare och tydligare dokumentation av utförda åtgärder.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-98530
Date January 2015
CreatorsJernlås, Anna-Karin, Åström, Sara
PublisherUmeå universitet, Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0019 seconds