Stadskärnans syfte har förändrats över tid. Från en stadskärna som präglas av service- och tjänsteverksamheter i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, till att fokusera på detaljhandel i slutet av 1900-talet. Detaljhandeln som syfte för stadskärnan har under lång tid varit en stark bidragande faktor till stadskärnans identitet. Idag diskuteras frågan om stadskärnans syfte istället håller på att återgå till det första tillståndet. Handeln tillsammans med den fysiska gestaltningen och vem stadsdelen planeras för påverkar stadskärnans identitetsutveckling. Med detta i åtanke syftar denna uppsats att undersöka vad det är som formar stadskärnans identitet. Som undersökningsområde har Norrcity i Örebro valts på grund av Örebros stadskärnas uppdelning mellan ett Norr- och ett Södercity där Södercity idag är det kommersiella centret medan Norrcity fallit efter i utvecklingen. Detta har dock inte alltid varit fördelningen då Norrcity beskrivs på 1950-talet som en del av stadens kommersiella centrum. Uppsatsen syftar också till att ta reda på hur Norrcity beskrivs i plandokument från 1970-talet och 2010-talet, vilka visioner som lyfts, samt hur Norrcitys identitetsförändring har sett ut över tid.De metoder som används i denna uppsats är innehållsanalys och bildanalys, detta eftersom syftet är att undersöka identitetens förändring över tid. Då dokumenten som analyseras är plandokument från kommunen beskrivs de visioner och den identitet som dokumenterats. Bilderna hjälper till i den historiska åskådningen av platsens eventuella identitetsförändringar.En stadskärnas identitet är beroende av de förväntningar som människor har på dess fysiska gestaltning och funktioner. Dessa förväntningar speglar stadskärnans syfte som ligger till grund för vad stadskärnans identitet är. Attraktivitet är någonting som är viktigt i planeringen av stadskärnans identitet och de visioner som kommunen tar upp är vad som ligger till grunden för identitetsskapandet av stadskärnan. Kommunen kan mest påverka den fysiska gestaltningen av området, men också funktionerna till viss del. I Norrcity ser vi att Örebro kommun har haft svårt att formulera och förverkliga de visioner som målas upp i dokumenten under båda perioderna Visionerna har pendlat från att handla om en återaktivering av funktionerna inom handeln genom att bygga ett multicenter, samt att försöka locka till sig fler invånare för att förändra demografin på 1970-talet, till att på 2010-talet satsa på att bli nästa Örebro Business District samt utveckla funktioner inom kultur, restauranger, caféer och pubar. Vi kan genom vår analys konstatera att Norrcitys identitet har präglats av förändringar inom handeln och konkurrensen med Södercity under de undersökta perioderna. Det som har skiljts åt är de visioner so m förväntas bidra till stadsdelens identitet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:oru-83724 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Törnmarck, Cajsa, Zimmerman, Matilda Zimmerman |
| Publisher | Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds