Näringsrika våtmarker i odlingslandskapet tenderar med tiden att växa igen vilket innebär förlust av biologisk mångfald. Att bekämpa igenväxning och föryngra den ekologiska successionen genom våtmarksrestaurering är ett sätt att få tillbaka fågellivet i våtmarker. Kvismarens naturreservat har restaurerats vid flera tillfällen och Kvismare fågelstation har inventerat fågellivet sedan 60-talet till idag. Hur har art- & individrikedomen bland häckande våtmarksfåglar förändrats i takt med att restaureringar i Kvismaren utförts? Sex restaureringar har valts ut som studieobjekt. För dessa sex restaureringar sammantaget uppvisas en tydligt ökande trend för både antal häckande arter och antal häckande par men utan statistisk signifikans. Vissa enskilda restaureringar uppvisar en signifikant ökning av både antal häckande arter och par (t.ex. Fågelsjöns restaurering 1986). Somliga artgrupper inom våtmarksfåglar kan efter vissa restaureringar visa stort uppsving, t.ex. vadare (Charadrii) som ökade med 464% efter Rysjöns restaurering 1997. Om målet med en restaurering är att öka biodiversiteten av häckande våtmarksfåglar föreslår min data att förvaltare bör satsa mer resurser på s.k. totalrestaureringar (t.ex. Rysjön 1981 & Sörbysjön 2013) hellre än s.k. nyrestaureringar. Vid en jämförelse av våtmarksinventering för Kvismarens totala yta med 40 års mellanrum (1980 & 2020) påvisas en ökning med 4 fler häckande våtmarksarter och 1 039 fler häckande par. Resultaten tyder på att restaureringar i Kvismarens våtmarker under 40 år har lönat sig, i synnerhet tack vare totalrestaureringar. / Nutrient-rich wetlands in agricultural landscape tend to become overgrown over time which means loss of biodiversity. Combating overgrowth and rejuvenating ecological succession through wetland restoration is an approach to get bird life back in wetlands. Wetlands in Kvismaren’s nature reserve, central Sweden, has been restored on several occasions and Kvismare Bird Observatory has inventoried bird life since the ‘60s until today. How has species & individual richness among breeding wetland birds changed as various wetland restorations in Kvismaren have been carried out? Six restorations in four sub-areas in Kvismaren have been selected as study objects. For these six restorations combined, a clearly increasing trend is shown for both the number of breeding species and pairs, but without statistical significance. Some restorations individually, however, show a significant increase in the number of breeding species and pairs (e.g. Fågelsjön's restoration in 1986). Some species groups within wetland birds can after certain restorations show great upswing, e.g. waders (Charadrii) that went from 14 to 79 breeding pairs (+464%) after Rysjön's restoration in 1997. If the goal of a restoration is to raise the biodiversity of breeding wetland birds, my data suggests that managers should invest more resources in so-called total-restorations (e.g. Rysjön 1981 & Sörbysjön 2013) rather than so-called new-restorations. A comparison of the wetland census for Kvismaren's total area at 40-year intervals (1980 & 2020) shows an increase of 4 more breeding wetland species and 1,039 more pairs. These results show that wetland restorations in Lake Kvismaren for 40 years have paid off, especially thanks to total-restorations.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-89230 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Persson, Magnus |
| Publisher | Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0033 seconds