Return to search

From Conversation to Action : Perceptions and Practices of Allyship in aSwedish Workplace Context / Från Konversation till Agerande : Hur Allyship Uppfattas och Utövas på en Arbetsplats i Svenskkontext

Motivated by laws and regulations, moral grounds or the potential business advantages a more diverse workforce might bring, Diversity Management has become an ubiquitous part of organizational practices. Still, minorities are regularly exposed to social and structural discrimination at their workplaces. Allyship mayplay a vital role in changing this. The purpose of this thesis is to explore how allyship is perceived and practiced in a Swedish organization whose members have undergone training in allyship. In short, workplace allyship is the support and advocacy for the inclusion, belonging and career development of a socially disadvantaged or marginalized group. While more and more companies are including allyship into their Diversity Management practices, organizational research is yet to catch up. In addition, there is a very limited body of literature, independent of research field, which surveys allyship outside an American or native English-speaking context. Thus, claims that allyship is cross-cultural are so far founded in theory rather than empirical evidence. Constructed from a single case study of a Swedish subsidiary of an American company, this thesis presents an empirical model of the perceptions and practices of workplace allyship encompassing its motivators and demotivators, resulting behaviours, and challenges concerning its implementation. The model is based on interviews with both non-managers and managers but focuses its attention on disadvantaged group members and managers - two important perspectives that hitherto have received very limited attention in allyship research. The findings suggest that the way allyship is perceived and practiced is directly affected by both organizational enablers and barriers and the context of allyship. It is found that local endeavours must be made to contextualize centralized initiatives to a larger extent. In particular, educational efforts need to be more explicit about both the essence of and interrelation between allyship and systemic discrimination, since such connotations seem to be lost in translation when brought outside its original American historical, cultural and social context. If these are not made clear, there might be a risk that what is perceived as allyship helps preserve the very inequitable systems it conceptually is intended to disrupt. This insight motivates further research on the actual effects of workplace allyship. / Mångfaldsarbete (eng: diversity management) har tagit allt större plats i organisatoriska sammanhang och dess metoder. Arbetet har varit motiverat av lagar och förordningar, moraliska anledningar eller för att en diversifierad arbetsstyrka har potentialen att medföra stor affärsnytta. Trots denna satsning utsätts minoriteter för social och strukturell diskriminering på sina arbetsplatser. Allierade (eng: allies) kan ha en framträdande roll för förändra detta. Det huvudsakliga syftet med denna rapport är att utforska hur ‘allyship’ uppfattas och utövas på en svensk organisation, där dess anställda har fått genomgå en utbildning om ‘allyship’. ‘Allyship’ kan kort definieras som förespråkandet av både den sociala- och karriärsrelaterade inkluderingen av en social missgynnad eller marginaliserad grupp. Samtidigt som allt fler företag och organisationer arbetar med just ‘allyship’ så har inte forskningen inom organisationsteorier kommit ikapp. Det är väldigt begränsat med litteratur kring detta ämne som grundar sig utanför USA, eller ett huvudsakligen engelsktalande land. Det påstående som återfinns inom forskningslitteraturen, att ‘allyship’ är tvärkulturellt är därmed främst baserat på teori med få empiriska bevisningar. Utifrån en fallstudie på ett svenskt filial av ett amerikanskt bolag, presenterar denna uppsats en empirisk modell för ‘allyship’ på arbetsplatsen (eng: workplace allyship). Modellen innefattar faktorer som motiverar respektive avskräcker, resulterande insatser och de utmaningar som uppstår när ‘allyship’ ska implementeras. Denna modell är baserad på genomförda intervjuer med både chefer och anställda. Fokuset har lagts på missgynnade gruppmedlemmar (eng: disadvantaged group members) och chefer. Detta är då dessa perspektiv har hittills fått begränsad plats i forskningen om ‘allyship’. Resultaten talar för att sättet ‘allyship’ uppfattas och utövas på beror starkt av organisatoriska möjliggörare och barriärer, samt den kontexten som finns. Detta innebär att det krävs lokala ansträngningar på filialen för att kontextualisera centraliserade initiativ i större utsträckning. Särskilt viktigt är det att utbildningarna och liknande insatser om ‘allyship’ blir tydligare eftersom dess innebörd förefaller sig försvinna när konceptet tas ur det amerikanska sammanhang det härstammar ifrån. Om betydelsen inte klargörs finns det en risk att uppfattningen om ‘allyship’ bidrar till att bibehålla den systematiska diskrimineringen konceptet finns till för att bekämpa. Denna insikt ligger som grund till vidare forskning om ‘allyship’ på arbetsplatsen.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-296342
Date January 2021
CreatorsBaskaran, Laksana, Jin, Emelie
PublisherKTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM)
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageEnglish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess
RelationTRITA-ITM-EX ; 2021:236

Page generated in 0.0027 seconds