Kränkande behandling är ett samhällsproblem som för unga ofta tar sin plats i skolan. Skolan ska vara en plats för kunskapsberikande och inte kränkande behandling. Skolor har ett ansvar att säkra elevernas rätt till en trygg skolgång, huvudmannen i kommunen har även ett ansvar att upprätta en plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Denna kvalitativa studie jämför handlingsplaner mot kränkande behandling mellan gymnasieskolor som befinner sig i utsatta respektive icke utsatta områden. Syftet med jämförelsen är att se om det finns märkbara skillnader i hur skolor definierar och arbetar mot kränkande behandling i skolan baserat på deras geografiska läge. Vidare är syftet att se om det arbete som beskrivs i handlingsplanerna är tillräckligt i arbetet mot psykisk ohälsa. Metoden som används vid analysen är Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Socialkonstruktivism och intersektionalitet används som teoretiskt ramverk i analysen av resultatet. Studien visar att det inte finns några skillnader som direkt kan härledas till skolornas geografiska läge. Studien fann dock smärre skillnader som eventuellt kan förstås utifrån det geografiska läget. Dessa skillnader fanns bland annat i skolornas beskrivning av kränkande behandling samt i deras arbete mot detta och ansvarsfördelningen bland personal och elever.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-411764 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Skansfelt, Henrik, Zajac, Jolanta |
| Publisher | Uppsala universitet, Centrum för socialt arbete - CESAR, Uppsala universitet, Centrum för socialt arbete - CESAR |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds