Den genomsnittliga medellivslängden i Sverige fortsätter att öka och ju längre tid som går desto äldre förväntas befolkningen bli. Samtidigt visar Boverkets bostadsmarknadsenkät att antalet kommuner som har brist på särskilda boendeformer för äldre ökade från år 2016 till år 2017. Antalet kommuner som redovisade ett underskott på särskilda boendeformer för äldre år 2017 uppgick till 125 kommuner. Att andelen äldre människor ökar i antal samtidigt som det råder brist på bostäder för äldre är en ohållbar situation. I ett trygghetsboende finns tillgång till personal under enstaka tider på dygnet och syftet med denna boendeform är att de boende ska känna gemenskap och trygghet i närhet med andra i samma situation. I ett behovsprövat särskilt boende finns tillgång till service, vård och omsorg under dygnets alla timmar. I vardagligt tal kallas sådana boenden ofta för äldreboenden. Vid uppförandet av ovannämnda boendeformer ställs olika krav på vilket brandskydd som byggnaden ska utrustas med enligt Boverkets byggregler. Att bemöta problematiken att det saknas bostäder för äldre kanske inte enbart är att bygga nytt utan även förändra befintlig bebyggelse. Finns det lösningar som möjliggör för äldre att bo kvar i en och samma bostad livet ut, utan att behöva byta miljö när deras hälsotillstånd medför att de kräver särskild vård? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur bostadssituationen ser ut för Sveriges äldre invånare samt att utreda vilka möjligheter som finns för en adaptiv utformning av brandskyddet vid nyproduktion av trygghetsboenden. Målet är att undersöka hur man kan utforma brandskyddet vid nyproduktion av trygghetsboende för att möjliggöra en framtida verksamhetsförändring till ett behovsprövat särskilt boende. Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ deterministiskt komparativ analys där metodiken har varit att undersöka gällande lagstiftningar, regelverk, myndighetsföreskrifter samt vetenskapliga rapporter och artiklar. Insamling av data har huvudsakligen utgjorts i form av en litteraturstudie med syfte att studera, analysera och fördjupa kunskaperna om tidigare forskning och grundläggande förutsättningar. I litteraturstudien har det bland annat studerats statistik och byggregler. Som komplettering har också två intervjuer genomförts med personer som arbetar med boendesprinkler och automatiskt brand- och utrymningslarm till vardags. Framtagen information och kunskap från litteraturstudien och kompletterande intervjuer analyserades vilket resulterade i olika lösningar på hur brandskyddet i ett trygghetsboende kan förberedas för att möjliggöra en framtida verksamhetsförändring till ett behovsprövat särskilt boende. En övergripande slutsats som kan dras utifrån detta arbete är att en adaptiv utformning av brandskyddet vid nyproduktion av trygghetsboenden i allra högsta grad är möjlig. Vidare visade det sig att byggnadernas utformning såsom antalet våningar spelar stor roll för vilka förberedande åtgärder som anses lämpliga eller inte. Avslutningsvis har det under arbetets gång väckts tankar om hur samhället utsätter äldre för en risk som de enligt lagstiftningar har rätt till skydd mot. Är det rimligt att en 80 år gammal människa, som anser sig vara i behov av särskilt boende, ska bo i ett boende med samma brandskydd som en invånare på 20 år? Anses dessa individer ha samma möjlighet att utrymma och rädda sig själva i händelse av brand?
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-66259 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Hansson, Jonatan |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Byggkonstruktion och brand |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds