Return to search

Föräldrars upplevelser av barns vård vid ADHD

Background: Children diagnosed with Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) havesymptoms such as inattention and / or overactivity and impulsivity. ADHD has increasedsignificantly in recent years and is estimated to be three to five percent of Sweden's school children.The increase is probably due to increased knowledge in the area. Another reason may be that moredemands are made at school on things that are difficult for a child with ADHD. ADHD care oftenconsists of medication and medical follow-ups by nurses and doctors. Nurses follow up on feedingand provide information on lifestyle factors and perform somatic checks. The care can also consist ofpsychoeducation, psychological treatment and occupational therapy efforts. ADHD is aneuropsychiatric functional variation that creates difficulties both in school, at home and in leisure. Itis therefore of great importance to study parents' experience of childcare at ADHD in order toprovide optimal care and care.Aim: To describe parents' experiences of childcare in ADHD.Method: Literature study with qualitative approach. A systematic literature search was conducted inthe databases, Cinahl, Psycinfo, PubMed and Scopus. The selected articles underwent a qualityreview and then a qualitative content analysis was performed.Results: Six themes emerged in the result: the importance of health care efforts, the importance ofmedication, the importance of the alliance, shared decision-making, constant fighting and stigma.Conclusions: Parents were in dire need of adequate support and intervention in the treatment ofADHD and medication had a crucial role in treatment. Parents also felt that there was no supportgroups and skills training for those with children with ADHD alone. Parents constantly struggledwith their children with ADHD and many felt stigmatized by their surroundings and society.Important in care is that parents feel a trusting relationship with health care professionals. Parents ofchildren with ADHD received less shared decision-making than parents with children with physicaldiagnoses. / Bakgrund: Barn med diagnosen Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) har symtom som ouppmärksamhet och/eller överaktivitet och impulsivitet. ADHD har ökat markant de senaste åren och uppskattas vara tre till fem procent av Sveriges skolbarn. Ökningen beror troligtvis på att kunskapen på området har ökat. En annan orsak kan vara att det ställs större krav i skolan på sådant som är svårt för ett barn med ADHD. Vården vid ADHD består ofta av medicinering och medicinska uppföljningar av sjuksköterskor och läkare. Sjuksköterskor följer upp mående och ger information om livsstilsfaktorer och utför somatiska kontroller. Vården kan även bestå av psykoedukation, psykologisk behandling och arbetsterapeutiska insatser. ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsvariation som skapar svårigheter både i skolan, hemmet och på fritiden. Det är därför av stor betydelse att studera föräldrars upplevelse av barns vård vid ADHD för att kunna ge ett optimalt bemötande och vård. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser av barns vård vid ADHD. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. En systematisk litteratursökning genomfördes i databaserna, Cinahl, Psycinfo, PubMed och Scopus. Valda artiklar genomgick en kvalitetsgranskning och därefter utfördes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom i resultatet sex teman: sjukvårdsinsatsernas betydelse, medicineringens betydelse, alliansens betydelse, delat beslutsfattande, ständigt kämpande och stigmatisering. Slutsatser: Föräldrar hade ett stort behov av tillräckligt stöd och insatser vid behandling av ADHD och medicineringen hade en avgörande roll i behandlingen. Föräldrar upplevde även att det saknades stödgrupper och färdighetsträning för dem med barn med enbart ADHD. Föräldrar kämpade ständigt med sina barn med ADHD och många kände sig stigmatiserade av sin omgivning och samhället. Betydelsefullt i vården är att föräldrar känner ett förtroendeförhållande till vårdpersonal. Föräldrar till barn med ADHD fick mindre delat beslutsfattande än de föräldrarna med barn med fysiska diagnoser.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-416006
Date January 2020
CreatorsAndersson, Linda, Waern Wallin, Christina
PublisherUppsala universitet, Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet, Institutionen för neurovetenskap
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageEnglish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0019 seconds