There has been a stigma attached to mental health for years, with many people afraid to seek help from mental health professionals due to negative stereotypes about those seeking help. Young adults in particular are still reluctant in regards to seeing a therapist since they are ashamed, do not want to show weakness or they perceive their need for therapy as low. Since the COVID-19 pandemic has triggered many mental disorders of different kinds, numerous therapists have been fully booked, and the demand has been higher than the supply. Digital mental health apps aim to counteract the problem and help as many people as possible who either cannot get appointments with therapists or are not able to afford therapy sessions. The latest technologies, such as emotion-based Artificial Intelligence (Emotion AI), utilize many data sets and algorithms, which enable the system to learn and interpret human emotions through various verbal and non-verbal signals like voice recognition, text analysis, or face tracking. At the same time, the apps work as digital therapists who aim to help the user. This research explores how emotion-based AI as a technology used in mental health applications can contribute to help young adults ranging from around 15 to 30 years of age, who are considered the age group suffering from symptoms of depression the most, but hesitate to see a therapist. By conducting a comparative study and quality assessment of three AIbased mental health apps and interviewing experts in Machine Learning and psychology on their points of view, this research project aims to gain qualitative data and, consequently, to obtain more insights on this topic. This research indicates that a complete replacement of face-to-face therapy is not yet imaginable because the human factor is considered inevitable in a therapy setting. However, most experts interviewed for this research stated that AI-based apps in mental healthcare can be seen as an additional supportive tool or coach on the side while seeing an actual therapist in face-to-face-sessions, either in person or through video calls, providing helpful content and exercises. In addition, these tools can bridge the waiting time between therapy sessions or function as a preventive solution for young adults. / Psykisk hälsa har i många år varit stigmatiserat, och många människor är rädda för att söka hjälp hos psykologer på grund av negativa stereotyper om dem som söker hjälp. Särskilt unga vuxna är fortfarande tveksamma när det gäller att träffa en terapeut eftersom de skäms eller inte vill visa svaghet. Eftersom COVID-19-pandemin har varit en utlösande faktor för många depressioner och psykiska störningar av olika slag så har många terapeuter varit fullbokade. Detta har gjort att efterfrågan på hjälp har varit större än utbudet som finns att tillgå. Digitala appar för psykisk hälsa har som syfte att motverka problemet och hjälpa så många människor som möjligt, antingen när det inte finns tillgängliga terapeuter för samtal eller när personen inte har råd med terapisamtal. Den senaste tekniken, såsom känslobaserad AI, utnyttjar en stor mängd data som gör det möjligt för systemet att lära sig att tolka mänskliga känslor genom olika verbala och icke-verbala signaler som till exempel röstigenkänning, textanalys eller ansiktsspårning. Samtidigt fungerar apparna som en digital terapeut som syftar till att hjälpa användaren. I denna studie undersöks i vilken utsträckning som känslobaserad AI, tillämpad i digitala lösningar för psykisk hälsa, kan bidra till att hjälpa unga vuxna i åldern 15-30 år som anses vara den åldersgrupp som lider mest av depressionssymptom. Genom att genomföra en jämförande studie, en kvalitetsbedömning av tre AI-baserade appar för psykisk hälsa samt intervjua experter inom maskininlärning och psykologi om deras synpunkter är syftet med detta forskningsprojekt att få kvalitativ data och därmed fler insikter om detta ämne. Resultaten av denna studie indikerar att en ersättning av terapisamtal med en person eller terapi via videosamtal ännu ej är tänkbar eftersom den mänskliga faktorn anses vara icke ersättningsbar. Majoriteten av de experter som intervjuades för den här forskningen uppgav dock att AI-baserade appar inom psykiatrin kan ses som ett extra stödverktyg eller en coach vid sidan av mötet med en riktig terapeut (antingen personligen eller genom videosamtal), med hjälp av användbart innehåll och övningar. Dessutom kan dessa verktyg överbrygga väntetiden mellan terapisessionerna eller fungera som en förebyggande lösning för unga vuxna.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-319800 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Sheykholeslami, Nassim |
| Publisher | KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-EECS-EX ; 2022:292 |
Page generated in 0.0027 seconds