I denna undersökning studeras användningen av lågtyska affigerade ord i det svenska Nya testamentet från 1526 å ena sidan och det isländska Nýja testametið från 1540 å andra sidan. Syftet med undersökningen är att se till vilken grad lågtyskan präglat dessa två bibelöversättningar. Studiens material är Uppenbarelseboken ur respektive bibelöversättning. Metoden utgår från att alla ord med ett lågtyskt affix identifieras, för att därefter skrivas in i tabeller. Etymologin av samtliga affigerade ord fastställs för att därefter kunna dela in dem i låntyper. Studien avslutas med en konkret jämförelse mellan översättningarna. Studiens främsta slutsats är att den svenska bibelöversättningen har avsevärt många fler ord med lågtyskt affix än den isländska. Orsakerna till detta resultat är kan vara många. En som jag anser utmärker sig är det faktum att Norge införde ett handelsförbud med Island som gällde alla utom norrmännen år 1307. Detta förbud uppehölls till år 1470. Det innebar att de tyska köpmännen inte hade tillåtelse att bedriva handel på ön i över 150 år. Således stoppades det lågtyska inflytandet över isländskan.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-482990 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Bernhardsson, Alma |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds