Return to search

Svenska dåd – eviga historier : En kritisk diskursanalys av hur mytologiska föreställningar används för att representera Rakhmat Akilov och Anton Lundin Pettersson i Aftonbladet / Swedish Crimes – Eternal Stories : A Critical Discourse Analysis of how Archetypal Myths are used to represent Rakhmat Akilov and Anton Lundin Pettersson in Aftonbladet

Journalistikforskning visar att traditionella myter och arketyper återfinns i alltifrån sportreferat till rapportering av brott. Denna forskning är i huvudsak baserad på engelskspråkig journalistik, vilket gör det lämpligt att bedriva motsvarande studier i en svensk kontext. Studier visar nämligen hur den journalistiska praktiken skiljer sig nationer emellan, vilket resulterar i en kunskapslucka hur dessa mytologiska föreställningar används i svenska medier. Genom att studera representationen av två gärningsmän, Rakhmat Akilov och Anton Lundin Pettersson, vars dåd resulterat i omfattande svenska mediala produkter, undersöker vi förekomsten och användningen av mytologiska föreställningar. Detta gör vi genom att kvalitativt studera tio webbartiklar per gärningsman i kvällstidningen Aftonbladet. För att studera representationen av gärningsmännens – vilka myter och arketyper som används – utförs kritisk diskursanalys (CDA) med semiotiska begrepp. Med denna metod analyseras artiklarna både på en översiktlig och detaljerad nivå. I denna analys knyts det an till etablerade journalistiska teorier om hur myter och arketyper används i medier i stort, vilket hjälper oss att ta reda på hur just dessa mytologiska föreställningar förekommer i representationen av Akilov och Lundin Pettersson. Analysen visar att flertalet mytologiska föreställningar används i representationen av de två gärningsmännen, främst i syftet av att distansera denne från det kollektiv inom vilken texten produceras och konsumeras. Akilov, å ena sidan, representeras som en stereotypisk islamistisk terrorist, där de religiösa och ideologiska aspekterna av denna islamism är tillräckligt främmande för att positionera denne utanför det normativa. Således behövs inga ytterligare karaktäristika eller attribut för att distansera Akilov från majoritetssamhället. Denna distansering sker genom att representera Akilov i enlighet med myter och arketyper som förstärker denna bild. Även Akilovs jihadistiska motiv får i rapporteringen närmare mytologiska proportioner, där Akilov ansluts till den våg av islamistiska terrordåd som dragit över Europa det senaste decenniet. Lundin Pettersson, å andra sidan, är inte lika enkelt och entydigt representerad som något avvikande. Representationen av Lundin Pettersson består istället av flertalet faktorer som placerar honom utanför det normala: högerextremism, subkulturell tillhörighet, psykisk ohälsa och ensamhet. Lundin Pettersson kopplas genom representationen – och intertextuellt – till andra högerextrema gärningsmän och skolskjutare. Dessa faktorer sammantagna möjliggör en distansering via mytologiska föreställningar på samma sätt som i representationen av Akilov. Det finns även en skillnad i hur Lundin Pettersson i högre grad tillåts representeras som ett offer för sina omständigheter, vilket är en möjlighet Akilov inte får. Sammantaget indikerar denna studie att myter och arketyper – i dessa två fall – fungerar som journalistiska verktyg ämnade att göra en alltför komplicerad verklighet mer hanterbar. / Studies of journalism show that archetypal myths exist in everything from sports news to stories of crime. This research is mainly based on English language journalism, which makes it adequate to study this phenomenon in a Swedish context to broaden the research field. Studies also show that the journalistic practice differs between nations and cultures, therefore a knowledge gap exists regarding the use of archetypal myths in Swedish media. By studying the media representation of two well-known Swedish perpetrators, Rakhmat Akilov and Anton Lundin Pettersson, we examine the usage of these myths and archetypes in twenty online news articles (ten articles each) from the Swedish tabloid magazine Aftonbladet. To study the newspaper’s representation of the perpetrators – and how these archetypal myths are present in the representation of them – Critical Discourse Analysis (CDA) combined with semiotic concepts are used. This method allows us to analyse the overall theme and subjects of the articles, as well as their specific use of language. To further examine how traditional myths and archetypes are used in the representation of Akilov and Lundin Pettersson, this analysis ties in to well-known theories of how archetypal myths figure in journalistic products. The study shows that a lot of myths and archetypes can be seen in the representations of both cases, mainly to create distance between the perpetrators and the majority in the context in which the text is both produced and consumed. Akilov, on the one hand, is represented as a stereotypical islamist terrorist, where the religious and ideological aspects of his beliefs are intimidating enough on its own to create a character which has its place far from the norm. Therefore, there is no need for more attributes or descriptions to distance Akilov from what we consider to be ourselves and ours. This creation of distance is effectively increased by the myths and archetypes in the representation of Akilov. Even Akilov’s jihadistic motive gets mythological proportions, were Akilov is placed in the context of other islamist terrorist; the wave of jihadistic terror that has raged through Europe in the last decade. Lundin Pettersson, on the other hand, is not as simple and clearly represented as abnormal. The representation of this perpetrator is instead created by multiple factors such as right-wing extremism, subcultural interests, mental illness and social alienation. The newspaper’s representation of Lundin Pettersson also gets intertextually connected to other right-wing perpetrators and school shooters. All these factors offset the perpetrator from the collective in which the texts are produced and consumed and intensifies through myths and archetypes, which is similar to the case of Akilov. There is also a big difference in how Lundin Pettersson to a higher degree is portrayed as a victim to his surroundings, which the representation of Akilov lacks. Finally, the study indicates that these archetypal myths work as journalistic tools made to make a complicated reality more manageable for both the producers and the consumers.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-72424
Date January 2019
CreatorsSunnemark, Viktor, Elingbo, Isak
PublisherKarlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013), Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013)
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf, application/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess, info:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0033 seconds