Införandet av IAS 19 Employee Benefits medförde förändringar och nyheter i Svenska börsnoterade bolags sätt att redovisa förmånsbestämda pensionsplaner. IAS 19 ställer krav på en enhetlig redovisning av ett företags samtliga pensionsförpliktelser. Standarden fordrar en nuvärdeberäkning av pensionsförpliktelsen utifrån aktuariella antaganden fastställda av företaget samt en ökad upplysningsplikt för att underlätta bedömningen av pensionsskulder och pensionskostnader. Just redovisningen av förmånsbestämda pensionsplaner ses av många som komplicerat varför vi såg det som en utmaning att fördjupa oss i detta. Vår problemformulering blev därför: Hur redovisar företag sina förmånsbestämda pensionsplaner enligt IAS 19? Syftet med vår studie är att närmare granska de aktuariella antaganden som företagen fastställer samt hur processen med att ta fram antagandena ser ut. Som delsyfte har vi att dels kartlägga de aktuariella antagandena som företagen gjort och hur de redovisar de aktuariella vinsterna och förlusterna, dels att skapa en förståelse för vilka avväganden som görs i samband med valet av redovisningsmetod. I vår litteraturgenomgång utgår vi ifrån regelverket, IAS 19, och går sedan vidare med en beskrivning de aktuariella antagandena, hur de fastställs samt problematiken kring dessa. Därefter behandlas aktuariella vinster och förluster samt redovisningen av dessa. Litteraturgenomgången avrundas med teori kring redovisningsval samt vinstmanipulering i samband med pensionsredovisning. Vi har valt att kombinera en kvantitativ och en kvalitativ metod där den kvantitativa består utav en kartläggning och den kvalitativa av intervjuer. Kartläggningen görs i syfte att få en överblick av pensionsredovisningen i svenska börsnoterade bolag och datainsamlingen sker utifrån årsredovisningar. Intervjuerna bidrar till en djupare förståelse för pensionsredovisningen och datainsamlingen skedde genom intervjuer med aktuarier och företag. I vår analys framkommer att företagen när de fastställer sina antaganden ofta diskuterar med en aktuarie om vad som är rimligt att anta. Det förekommer att företag jämför antaganden med andra företag för att stämma av att de ligger inom ramen för vad marknaden ser som rimligt. Diskonteringsräntan vållar vissa problem eftersom löptiderna på pensionsförpliktelserna är så pass långa. Företagen uppger att de inte upplever några större problem vid fastställandet av aktuariella antagandena, men de svårigheter som ändå kan tänkas uppkomma skiljer sig respondenterna emellan. Valet att redovisa aktuariella vinster och förluster enligt korridorregeln baseras på den minskade volatilitet som detta medför för resultatet. Fördelar med att redovisa över eget kapital är den ökade transparens det medför samt att metoden upplevs som enkel. Nackdelar kan vara volatilitet som uppkommer som en följd av stora aktuariella vinster och förluster. Vad gäller vinstmanipulering i samband med pensionsredovisningen menar en aktuarie att det är fullt möjligt medan de andra aktuarierna hävdar att det hårt styrda regelverket utesluter sådana möjligheter.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-1501 |
| Date | January 2008 |
| Creators | Pesula, Jenny, Henriksson, Maria |
| Publisher | Umeå universitet, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Umeå universitet, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Umeå : Handelshögskolan vid Umeå universitet |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds