Bakgrund: Vårdskador drabbar närmare 10 procent av alla patienter. I samband med ett traumaomhändertagande kommer anestesisjuksköterskan att arbeta i en miljö som inte är dennes dagliga arbetsplats. Detta ställer höga krav på kompetens, följsamhet till riktlinjer och inövade rutiner för att kunna bibehålla ett patientsäkert och effektiv traumaomhändertagande. Syfte: Att identifiera faktorer som kan inverka på patientsäkerheten i samband med att anestesisjuksköterskan larmas till akutrummet. Metod: Med resilience engineering som utgångspunkt gjordes en flerfallsstudie med holistisk design. Varje fall (n=8) analyserades separat för att sammanställas med en induktiv ansats genom instrumentet Functional Resonance Analysis Method. Följsamheten mot lokala riktlinjerna kontrollerades med en deduktiv ansats. Resultat: Anestesisjuksköterskan har till hälften av fallen den lokalkännedom som krävdes enligt gällande riktlinjer, anestesisjuksköterskan förefaller i flera fall sakna kunskap om den tekniska apparaturen som används. Detta resulterar i att anestesisjuksköterskan inte arbetade självständig utan blev beroende av traumateamet för att slutföra sina uppgifter. Förberedelserna varierade stort, i majoriteten av fallen fanns ingen större följsamhet till de riktlinjer som styrde anestesisjuksköterskans arbete i ett traumaomhändertagande. En hög patientsäkerhet bibehölls genom att arbetsfördelningen och förberedelserna delades på, ofta outtalat inom traumateamets medlemmar. Tack vare stor personalgrupp och hög kompetens inom traumateamet kunde teamets medlemmar komplettera varandra. Slutsats: Flera aspekter som kan påverka patientsäkerhet negativt identifierades. Flertalet av dessa bl.a. lokal- och utrustningskännedom för anestesisjuksköterskor bedömdes kunna minskas eller elimineras om följsamheten till riktlinjerna skärps. I alla analyserade fall bibehålls god patientsäkerhet tack vare traumateamets höga resilience. / Background: Injuries in care occurs in approximately 10 percent of all patients. In a critical trauma care the anaesthetic nurse works in an unfamiliar workplace. This requires high competence and directive guidelines to maintain a high patient safety and effective trauma care. Objectives: To identify factors that can have impact on the patient safety when the anaesthetic nurse is called to the ER. Methods: Through resilience engineering, a multi-case study with a holistic design was conducted. Each case (n=8) analysed separately with an inductive approach with the instrument Functional Resonance Analysis Method. Thereafter, the compliance with guidelines was studied with a deductive approach. Results: The anaesthetic nurse lacked the required knowledge of the ER that is required by the guidelines in half of the cases. The anaesthetic nurse also appeared to lack knowledge of technical equipment. This caused dependency in the anaesthetic nurse to fulfil its duties. Preparations varied greatly, in most of cases there was no major compliance with the guidelines for the anaesthetic nurse. High patient safety was maintained by dividing the labour within the team’s members. Thanks to large staff and level of competence within the team, the members could complement each other. Conclusions: Several aspects that could affect patient safety negatively were identified. Most of these negative aspects could be reduced if compliance with guidelines were tightened. Throughout all cases, good patient safety is maintained thanks to the team's high resilience.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-323533 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Johansson, Marcus, Nilsson, William |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0113 seconds