Bakgrund: Psykisk ohälsa och självskadebeteenden ökar i samhället och är ett oroväckande folkhälsoproblem. Självskadebeteende utgörs av allt från ett icke-suicidalt självskadebeteende till avsiktliga självskador som kan resultera i suicid. Självskadebeteenden kan vara en följd av psykiskt och känslomässigt lidande. Akutsjuksköterskan har en central och betydelsefull roll i mötet, när patienter med självskadebeteenden söker vård på somatisk akutmottagning. Syftetvar att beskriva faktorer som påverkar akutsjuksköterskors möte av patienter med självskadebeteenden på somatisk akutmottagning. Metod: Studien utgörs av en litteraturstudiemed systematisk metod. Föreliggande studie resulterade i 17 vetenskapliga artiklar och bearbetades utifrån en integrerad analys. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategoriersom beskrev positiva och negativa faktorer som påverkade mötet av patienter med självskadebeteenden. De underkategorier som visades ha den främsta påverkan i akutsjuksköterskans möte med patienter med ett självskadebeteende var utbildning, erfarenhet och personcentrad vård. Akutsjuksköterskor som hade erfarenhet, kunskap och utbildninghade en större acceptans och helhetsperspektiv i mötet, vilket minskade negativa attityder till patienter med självskadebeteenden. Slutsats: En förutsättning för att se patienten bakom ett självskadebeteende på en somatisk akutmottagning och utifrån det kunna arbeta personcentrerat var att specialistsjuksköterskor inom akutsjukvård får utbildning kring självskadebeteenden. Specialistsjuksköterskan bör ha ett helhetsperspektiv i bemötandet och omvårdnaden av patienten för att främja hälsa och minska lidande hos denna sårbara patientgrupp. / Background: Mental illness and self-harm are increasing in society and are a worrying public health problem. Self-harm ranges from non-suicidal self-harm to intentional self-harm that can result in suicide. Self-harm can be a consequence of psychological and emotional suffering. The emergency nurse has a central and important role in the meeting when patients with self-harm seek treatment in a somatic emergency department. The aim was to describe factors that affect the meeting of patients with self-harm in somatic emergency departments.Method: The study consists of a literature study with a systematic method. The present study resulted in 17 scientific articles and was processed based on an integrated analysis. Results: The results revealed two main categories that described positive and negative factors that influenced the meeting of patients with self-harm behaviors. The subcategories that were shown to have the main impact in the emergency nurse's encounter with patients with selfharm were education, experience, and person-centered care. Emergency nurses who had experience, knowledge and training had a greater acceptance and holistic perspective in the meeting, which reduced negative attitudes towards patients with self-harm behaviors. Conclusion: A prerequisite for seeing the patient behind self-harm in a somatic emergency department and from that being able to work person-centered was that specialist nurses in emergency care receive training on self-harm behaviors. The specialist nurse should have a holistic approach to the treatment and care of the patient in order to promote health and reduce the suffering of this vulnerable patient group.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:shh-4155 |
Date | January 2021 |
Creators | Allmo-Gillenberg, Hanna, Ponce de Leon, Katarina |
Publisher | Sophiahemmet Högskola |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0032 seconds