Syfte – Syftet med studien är att Identifiera förbättringsmöjligheter och kritiska faktorer genom att studera returflödet för litiumjonbatterier ur ett miljöperspektiv. Genom att studera returflödet för litiumjonbatterier kan det hjälpa till att ta reda på hur flödet kan se ut för att minimera miljöpåverkan. Detta görs för att bidra med kunskap till återvinningsbranschen om hur returflödet för litiumjonbatterier ser ut idag och hur det förbättras i framtiden. För att uppnå syftet med studien har två frågeställningar tagits fram: [1] Hur kan returflödet för litiumjonbatterier förbättras ur ett miljöperspektiv? [2] Vilka kritiska faktorer kan beaktas vid utformningen av returflödet för litiumjonbatterier? Metod – Studien har utförts som en fallstudie på ett av Sveriges största återvinningsbolag. Forskarna startade med en förstudie i form av en ostrukturerad observation på fallföretagets återvinningsstation. Vidare hölls en ostrukturerad workshop med den strategiska logistikchefen och en affärsutvecklare inom batterier på fallföretaget. Förstudien gav forskarna en fördjupad kunskap i det aktuella ämnet och därpå kunde ett teoretiskt ramverk byggas upp för att stödja studien. För att uppfylla studiens syfte och besvara frågeställningarna har kvalitativ datainsamling i form av tre intervjuer och dokumentationsstudie utförts. För att besvara studiens syfte har det teoretiska ramverket och den insamlade empirin analyserats och ställts mot varandra. Resultat – Returflödet för litiumjonbatterier kan förbättras genom att utforma ett navsystem. Navsystemet innebär i praktiken att det kan anläggas mellanlagringstationer där litiumjonbatterierna plockas isär och djupurladdas. Mellanlagringen minimerar avståndet som litiumjonbatterierna behöver fraktas innan de är djupurladdade vilket bidrar till att enklare emballage kan användas och ökad fyllnadsgrad vid transport. Enklare emballage och ökad fyllnadsgrad bidrar till att minska miljöpåverkan i returflödet för litiumjonbatterier. En optimeringsmodell kan användas för att minimera antalet tonkilometer som krävs för att transportera litiumjonbatterier mellan flödets alla delar. Vidare identifierades kritiska faktorer som påverkar returflödets utformning. De kritiska faktorerna som identifierades var: - Ökade volymer - Farligt gods - Skadade batterier - Nytt forskningsområde - Osäkerhet i varifrån LIB kommer in i flödet Studien har bidragit med kunskap för återvinningsbranschen genom att besvara frågeställningarna och därför anses studiens syfte uppnått. Implikationer – Studiens resultat kan användas av återvinningsbranschen för att förstå returflödet av litiumjonbatterier och hur flödet kan förbättras. Resultatet kan även ge indikationer på vilka kritiska faktorer som behöver tas hänsyn till vid utformning av returflödet för litiumjonbatterier. Studien bidrar med kunskap till vidare forskning inom området för hanteringen av litiumjonbatterier. Begränsningar – Det kan ifrågasättas om studien kan generaliseras för alla parter i återvinningsbranschen då studien bygger sitt resultat på endast ett fall. Studiens ämne är outforskat och därmed inte helt okomplicerat att studera på grund av brist på kunskap och tidigare forskning. Det studerade ämnet består av processer som inte finns på plats idag och således kan studiens resultat inte valideras då scenariot är en bit bort i framtiden. / Purpose – The purpose of the study is to identify opportunities for improvement and critical factors by studying the return flow of lithium-ion batteries from an environmental perspective. By investigating the return flow of lithium-ion batteries, it can help to find out what the flow might look like to minimize the environmental impact. This is done to contribute knowledge to the recycling industry about what the return flow for lithium-ion batteries looks like today and how it can be improved in the future. To achieve the purpose of the study, two research questions have been raised: [1] How can the reverse logistics for the collection of lithium-ion batteries be improved from an environmental perspective? [2] What critical factors can be considered in the design of reverse logistics for lithium-ion batteries? Method – The study was carried out as a case study at one of Sweden's largest recycling companies. The researchers started with a pilot study in the form of an unstructured observation at the case company recycling station. Furthermore, an unstructured workshop was held with the strategic logistics manager and a battery business developer at the case company. The pilot study gave the researchers an in-depth knowledge of the current subject and then a theoretical framework could be built up to support the study. In order to fulfil the purpose of the study and answer the research questions, qualitative data collection in the form of three interviews and documentation studies has been performed. To answer the purpose of the study the theoretical framework and the collected empirical data have been analysed and set against each other. Findings –The reverse logistics when collecting lithium-ion batteries can be improved by designing a hub and spoke system. The hub and spoke system are in practice that intermediate storage stations can be built where the lithium-ion batteries are disassembled and deep discharged. The intermediate storage minimizes the distance that the lithium-ion batteries need to be transported before they are deep discharged, which contributes to simpler packaging being used and an increased degree of filling during transport. Simpler packaging and an increased degree of filling help to reduce the environmental impact of the reverse logistics for lithium-ion batteries. An optimization model can be used to minimize the number of tonne-kilometres required to transport lithium-ion batteries between all parts of the flow. Furthermore, critical factors were identified that affect the design of the reverse logistics. The critical factors identified were: - Growing volumes - Dangerous goods - Damaged batteries - New phenomenon - Uncertainty in where lithium-ion batteries come into the flow The study has contributed knowledge for the recycling industry by answering the questions and therefore the purpose of the study is considered to have been achieved. Implications – The results of the study can be used by the recycling industry to understand the reverse logistics of lithium-ion batteries and how the flow can be improved. The result can also give indications of which critical factors need to be considered when designing the return flow for lithium-ion batteries. The study contributes with knowledge to further research in the field of handling lithium-ion batteries. Limitations – It can be questioned whether the study can be generalized for all parties in the recycling industry as the study bases its results on only one case. The subject of the study is unexplored and thus not completely uncomplicated to study due to lack of knowledge and previous research. The studied subject consists of processes that are not in place today and therefor the results of the study cannot be validated as the scenario is a bit far in the future.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-58230 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Dahlström, Casper, Harbrecht, Phillip |
| Publisher | Jönköping University, JTH, Logistik och verksamhetsledning |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds