Abstrakt Bakgrund: Vid misstanke eller kännedom om att barn far illa ska sjuksköterskor enligt lag göra en orosanmälan till socialnämnden (SFS 2001:453). Tusentals barn far illa i Sverige varje år. De utsätts för fysiskt eller psykiskt våld eller lever i missförhållanden. I vården möter sjuksköterskor barn på olika sätt och har möjlighet att fånga upp dessa barn. Sjuksköterskor har med andra ord goda förutsättningar att hjälpa barn som far illa. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka erfarenheter som hindrar sjuksköterskan att göra en orosanmälan. Metod: En litteraturstudie har genomförts och 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats har analyserats. Resultat: Det framkom olika faktorer som påverkar sjuksköterskors beslut och dessa faktorer redovisas i två huvudteman och tre underteman. Huvudteman: Kunskapsbrist och Bristande samverkan. Underteman: Osäkerhet, kommunikation och samverkan. Nyutexaminerade sjuksköterskor saknar kunskap om barn som far illa. Även arbetslivserfarenhet, ålder, att ha egna barn och personliga egenskaper påverkar anmälningsbenägenhet. Misstron till myndigheter var även en bidragande faktor till att avstå från att anmäla. Konklusion: Sjuksköterskor behöver mer utbildning rörande barn som far illa. Bättre samverkan i team och även reflektion på arbetsplatsen efterfrågas. Återkoppling från socialtjänsten var också något flertalet av sjuksköterskor hade uppskattat. Detta på grund av oron över barnets situation, men även kring beslutet att anmäla. Bättre samarbete mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården för att öka anmälningsfrekvensen behövs. / Abstract Background: In case of suspicion or knowledge that a child is in danger, a nurse must, according to law, make a report of concern to the social services committee (SFS 2001: 453). Children suffer badly all over the world every year; they are exposed to physical and psychological violence, or live in abusive conditions. In care, the nurse meets children in different ways, and has the opportunity to acknowledge these children. In other words, the nurse is well suited to help these children. Aim: The aim of the literature study is to investigate experiences that prevent the nurse from reporting a concern. Method: A literature study has been conducted and 12 scientific articles with a qualitative approach have been analyzed. Result: Various factors emerged that influenced the nurse when making a decision about a report of concern, and these factors are presented two main themes and three sub-themes. Main themes: Lack of knowledge and lack of cooperation. Subthemes: Uncertainty, communication and cooperation. Newly graduated nurses lack knowledge about children who are being abused. Work experience, age, having children of your own, and personal characteristics also affect the propensity to report concern. Distrust of authorities was also a contributing factor in refraining from reporting. Conclusion: Nurses are in need of further education about children in abusive environments. Better collaboration in teams and reflection in the workplace are suggested. Feedback from the social services was also something most of the nurses would have appreciated. This is due to concerns about the child's situation but also about the decision to report. Better cooperation between the social services and the healthcare system is needed to increase the reporting frequency.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-54601 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Mohammad, Nadia, Persson, Cecilia |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen för vårdvetenskap (VV) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds