Syftet med studien var att undersöka hur socionomstudenter med arbetarklassbakgrund upplevde universitetsmiljön och det sociala umgänget vid universitetet. För att svara på studiens syfte användes en kvalitativ metod, där åtta intervjuer genomfördes med socionomstudenter från tre olika universitet i Sverige. Studiens data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys och med Pierre Bourdieus teorier om kapitalformer och habitus, samt Everett Stonequists begrepp ”the marginal man”. Studiens resultat visade att den första tiden präglades av spänning och oro för socionomstudenterna, då miljön var främmande för dem. Den visade också att det initialt var krävande för studenterna att socialt integreras med övriga studenter. Studien visade att efter en tid vid universitetet, blev studenterna mer bekväma i universitetsmiljön. De flesta hade assimilerats in i universitetsmiljön, det vill säga att studenterna accepterade de normer och förhållningssätt som råder vid universitetet, och kände en tillhörighet till andra socionomstudenter. Slutsatsen visade att de olika kapitalen studenterna hade med sig från uppväxten, hade betydelse för hur upplevelsen av universitetsmiljön blev. Det var framför allt den nya kulturen som var av ett annat slag än vad de var vana vid. Det visade också att ”the marginal man” uppstått hos socionomstudenter på grund av olika sociala kontexter. / The purpose of the study was to examine how social work students with a working-class background experienced the university environment and the social interaction at the university. To answer the purpose of the study, a qualitative method was used, where eight interviews were conducted with social work students from three different universities in Sweden. The data were analyzed with a qualitative content analysis and with Pierre Bourdieu's theories on capital and habitus, as well as Everett Stonequist's concept “the marginal man”. The results of the study showed that the first period at the university was characterized by excitement and anxiety for the social work students, since the environment was foreign to them. It also showed that it was initially demanding for the students to be socially integrated with other students. The study showed that after some time, the students became more comfortable in the university environment. Most had been assimilated into the university environment, which means the students accepted the norms and attitudes that prevailed at the university and felt a sense of belonging to other social work students. The conclusion was that the different forms of capitals had an impact on students’ experiences of the university environment. It primarily the university culture that was new to them. Belonging to different social contexts generated experiences related to “the marginal man” among social work students.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-90442 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Malmén Hagström, Aina, Wärn, Lina |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0332 seconds