Syftet med denna magisteruppsats var att genom en litteraturstudie försöka fastställa vad de krav som arbetsmiljölagen ställer innebär för skolans arbete. Arbetet har haft skolans kemiundervisning som utgångspunkt, men resultaten är tillämpliga på all skolverksamhet. Målet var att klargöra vilka lagar och förordningar som gällde inom arbetsmiljöområdet, samt vilket ansvar som då låg på skolförvaltning, rektor och lärare. En annan viktig fråga var hur ansvaret förflyttades mellan olika beslutsnivåer inom skolan. Resultaten tyder på att arbetsmiljöarbetet är eftersatt inom skolvärlden. Rektorer och personal tilldelas ansvar som de inte inser omfattningen av eller är förberedda för. Ansvarsförhållandena är ofta oklara och rektorerna förmår inte ge sina anställda tillräcklig tid och utbildning för att lösa sina uppgifter. Varken utbildningen av lärare eller utbildningen av rektorer förbereder dem för arbetsmiljöansvaret de möter i yrkeslivet. Någon ansvarar alltid för arbetsmiljön, rektor är bara ansvarig om han/hon fått en entydig delegation, om inte faller ansvaret tillbaka på den högre chefen. Om rektor delegerar ansvaret vidare måste det ges möjlighet att utföra uppgifterna, genom t ex tid till utförande/inhämtande av kunskaper eller möjlighet till samarbete. En rektor är skyldig att utbilda personalen vid behov så att de känner till alla för dem relevanta bestämmelser. Lärare har alltid tillsynsansvar för elevernas direkta arbetsmiljö i samband med undervisningen. Om arbetsmiljöansvaret utökas äger man alltid rätt att returnera ansvaret om man inte givits tid, möjlighet eller har kunskaper att utföra uppgifterna. En lärare/rektor måste returnera ansvaret för en uppgift om man inte klarar av att utföra den, annars anses man ha accepterat ansvaret. All skolverksamhet skall riskbedömas. Riskfyllda/mycket riskfyllda aktiviteter skall vara skriftliga. Riskbedömningarna skall vara aktuella, tillgängliga, daterade, undertecknade av arbetsgivaren samt innehålla identifiering av risker, orsaker, samt konsekvenser. Att aktiviteter bedömts vara mindre riskfyllda/ofarliga bör även det nedtecknas. Lagstiftningen har utvecklats mot mer allmängiltiga ramlagar vars tolkning fastslås i förordningar och rättsfall. Mängden lagar och förordningar är omfattande och tidskrävande att överblicka och svåra att tolka utan juridisk utbildning. Om arbetsmiljölagstiftningen fungerade i enlighet med lagstiftarnas intentioner skulle varje skola ha upprättat ett fungerande egenkontrollsystem för analys, dokumentation och åtgärdande av brister i sin organisation. Så verkar inte vara fallet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-134648 |
| Date | January 2008 |
| Creators | Persson, Tomas |
| Publisher | Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds