Being born deaf, or with a moderate-severe hearing loss, means that linguistic and cognitive abilities might develop with an atypical pattern compared to children with normal hearing. With help from technical hearing devices like cochlear implants and/or hearing aids, combined with early intervention and support from caregivers and other people that interacts with the child, there is a good chance that the he or she will develop a well-functioning spoken language. In this study, the phonological working memory capacity of 22 children with cochlear implants, and a control group of 43 children with normal hearing, was investigated. The usage of semantic strategies in tasks testing the phonological working memory was also examined. The results showed that the group of children with cochlear implants have a less developed phonological working memory in comparison with the children with normal hearing. Phonological working memory in children with cochlear implants was predicted by expressive vocabulary, which in turn was affected by the parent’s highest level of education. When investigating the retrieval strategies that was used, results indicated that children with cochlear implants used more semantic strategies than the group of hearing children. Higher ages at 1st cochlear implantation correlated with higher degree of semantic strategy use. The results regarding the phonological working memory indicated that the involvement and support from the caregivers were essential for the language and cognitive development. Regarding the usage of semantic strategies, the results indicated that children with cochlear implants used more semantic-related than phonological retrieval strategies when the phonological working memory capacity was investigated. / Att födas med en grav hörselnedsättning eller dövhet innebär att språkliga och kognitiva förmågor inte har samma förutsättningar att utvecklas som hos ett typiskt utvecklat, normalhörande barn. Tack vare tekniska hörhjälpmedel som hörapparater och cochleaimplantat (CI), finns idag goda möjligheter att med rätt stöd utveckla ett välfungerande talspråk, trots hörselnedsättningen. Många faktorer påverkar hur väl man tillägnar sig ett talat språk, och till exempel har tidig intervention och stöd från omgivningen visat sig vara mycket viktiga. I denna studie undersöktes fonologiskt arbetsminnesförmåga hos 22 barn med CI, och en kontrollgrupp bestående av 43 normalhörande barn. Även frekvensen av semantiska strategier vid nonordsgenerering undersöktes. Resultaten visade att gruppen med CI har en nedsatt fonologisk arbetsminnesförmåga i jämförelse med normalhörande barn. Fonologiskt arbetsminne hos barnen med CI predicerades av expressivt ordförråd, som i sin tur predicerades av föräldrars högsta utbildningsnivå. Hos barn med normal hörsel predicerade icke-verbal förmåga den fonologiska arbetsminnesförmågan. Vidare visade resultaten att barnen med CI använde signifikant fler semantiska strategier än normalhörande barn. Högre åldrar för när det första cochleaimplantatet (CI1) opererades in visade sig ha ett samband med högre grad av användning av semantisk strategi. Resultatet gällande det fonologiska arbetsminnet kan tyda på att engagemang och stöd från barnets vårdnadshavare är viktigt för utvecklingen av bland annat denna förmåga. Gällande semantiska strategier indikerade resultatet att barn med CI i hög grad använder sig av andra, mer semantiskt relaterade strategier än fonologiska, när den fonologiska arbetsminneskapaciteten prövas.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-315769 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Pettersson, Karin |
| Publisher | Uppsala universitet, Logopedi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Magisterarbete i logopedi ; 136 |
Page generated in 0.002 seconds