Syftet med studien var att undersöka imitationsförmågan för auditivt och visuellt presenterat material hos typiskt utvecklade barn mellan fyra och åtta år. Den visuella imitationen undersöktes i form av meningsfulla samt icke-meningsfulla handlingar. Den auditiva imitationen undersöktes i form av meningsfull meningsrepetition samt icke-meningsfull nonordsrepetition. Ytterligare ett test gjordes för att undersöka barnens icke-verbala intelligens. I studien deltog 10 typiskt utvecklade barn med svenska som modersmål, sjuflickor och tre pojkar mellan 4;11␣8;0år. Studiens  huvudfynd  var  att  barnens visuella uppmärksamhet var en avgörande faktor för hur barnen klarade av att imitera handlingarna. De meningsfulla handlingarna med objekt var lättare för barnen att utföra i jämförelse med de icke-meningsfulla handlingarna utan objekt. Resultatet på det icke-verbala intelligenstestet korrelerade med barnens ålder och de icke- meningsfulla handlingarna. Även nonord och meningsrepetition korrelerade med varandra. Vid analys av den auditiva modaliteten visade det sig att två- och fyrstaviga icke-meningsfulla nonord var något lättare att imitera än trestaviga. Ett konstaterande vid meningsrepetitionen var att barnens prestation såg olika ut beroende på meningens längd. Resultaten i denna studie måste tolkas med reservation för att undersökningen gjorts på en mycket liten grupp och vidare forskning inom ämnet vore önskvärt för ett mer tillförlitligt resultat. Slutsatsen är att det troligtvis inte förefaller finnas någon underliggande imitativ förmåga som medierar förmågan att imitera för visuellt och auditivt presenterat material. Ett samband mellan barnens visuella uppmärksamhet och deras prestation av imitativa handlingar kan dock konstateras.

Arbetsminnet består av flera komponenter, där den fonologiska loopens akustiska och artikulatoriska system samverkar då auditiv information tas emot och bearbetas. Testning av loopens funktion kan ske genom undersökning av arbetsminnesspannet vid nonordsrepetition. Förmågan att repetera nonord kan berätta något om både barns och vuxnas språkliga utveckling och förmåga. Motoriska begränsningar kan hindra hand- och artikulationsförmågan. Hypoteserna är att: Begränsningarna borde påverka prestationen vid arbetsminnesspanntestning, i form av en längre tidsåtgång vid återgivning av en nonordssekvens på grund av den handmotoriska begränsningen, samt hindrandet av det artikulatoriska undersystemet till den fonologiska loopen genom den finmotoriska begränsningen. Eftersom skillnader i minnesförmågor mellan könen inte tidigare redovisats i liknande sammanhang borde inga skillnader förekomma. Syftet med studien var undersöka hur motoriska begränsningar påverkar prestationen vid arbetsminnesspanntest i form av nonordsrepetition. För att kunna besvara det huvudsakliga syfte formulerades några frågeställningar: Hur påverkar motoriska begränsningar den högst uppnådda svårighetsnivån? Hur påverkar motoriska begränsningar prestationen på arbetsminnesspanntest, mätt i tidsåtgången det tar att korrekt återge en nonordssekvens? Hur skiljer sig den högst uppnådda svårighetsnivån mellan könen vid olika motoriska begränsningar? För att besvara våra frågeställningar utformade vi fyra arbetsminnesspanntest som vardera innehöll 12 nonordssekvenser och en kommunikationskarta. Varje test utfördes på 32 studenter som samtliga utsattes för fyra olika betingelser, en betingelse per arbetsminnesspanntest. För att belysa de motoriska begränsningarnas påverkan på prestationen användes SPSS vid uträkningen av insamlade statistiska data. Ett statistiskt signifikant resultat visade en prestationsförsämring vid den finmotoriska artikulatoriska betingelsen i jämförelse med kontrollbetingelsen samt mellan den handmotoriska + finmotoriska artikulatoriska betingelsen i jämförelse med kontrollbetingelsen. Tidsåtgången för att korrekt återge en nonordssekvens skilde sig signifikant mellan de fyra betingelserna. Ett signifikant resultat påvisades vid parvis jämförelse mellan den finmotoriska artikulatoriska och den handmotoriska + finmotoriska artikulatoriska betingelsen.  Vid jämförelsen av arbetsminnesspannet mellan könen nådde männen genomgående ungefär en halv svårighetsnivå högre än kvinnorna.

Being born deaf, or with a moderate-severe hearing loss, means that linguistic and cognitive abilities might develop with an atypical pattern compared to children with normal hearing. With help from technical hearing devices like cochlear implants and/or hearing aids, combined with early intervention and support from caregivers and other people that interacts with the child, there is a good chance that the he or she will develop a well-functioning spoken language. In this study, the phonological working memory capacity of 22 children with cochlear implants, and a control group of 43 children with normal hearing, was investigated.  The usage of semantic strategies in tasks testing the phonological working memory was also examined. The results showed that the group of children with cochlear implants have a less developed phonological working memory in comparison with the children with normal hearing. Phonological working memory in children with cochlear implants was predicted by expressive vocabulary, which in turn was affected by the parent’s highest level of education. When investigating the retrieval strategies that was used, results indicated that children with cochlear implants used more semantic strategies than the group of hearing children. Higher ages at 1st cochlear implantation correlated with higher degree of semantic strategy use. The results regarding the phonological working memory indicated that the involvement and support from the caregivers were essential for the language and cognitive development. Regarding the usage of semantic strategies, the results indicated that children with cochlear implants used more semantic-related than phonological retrieval strategies when the phonological working memory capacity was investigated. / Att födas med en grav hörselnedsättning eller dövhet innebär att språkliga och kognitiva förmågor inte har samma förutsättningar att utvecklas som hos ett typiskt utvecklat, normalhörande barn. Tack vare tekniska hörhjälpmedel som hörapparater och cochleaimplantat (CI), finns idag goda möjligheter att med rätt stöd utveckla ett välfungerande talspråk, trots hörselnedsättningen. Många faktorer påverkar hur väl man tillägnar sig ett talat språk, och till exempel har tidig intervention och stöd från omgivningen visat sig vara mycket viktiga. I denna studie undersöktes fonologiskt arbetsminnesförmåga hos 22 barn med CI, och en kontrollgrupp bestående av 43 normalhörande barn. Även frekvensen av semantiska strategier vid nonordsgenerering undersöktes. Resultaten visade att gruppen med CI har en nedsatt fonologisk arbetsminnesförmåga i jämförelse med normalhörande barn. Fonologiskt arbetsminne hos barnen med CI predicerades av expressivt ordförråd, som i sin tur predicerades av föräldrars högsta utbildningsnivå. Hos barn med normal hörsel predicerade icke-verbal förmåga den fonologiska arbetsminnesförmågan. Vidare visade resultaten att barnen med CI använde signifikant fler semantiska strategier än normalhörande barn. Högre åldrar för när det första cochleaimplantatet (CI1) opererades in visade sig ha ett samband med högre grad av användning av semantisk strategi. Resultatet gällande det fonologiska arbetsminnet kan tyda på att engagemang och stöd från barnets vårdnadshavare är viktigt för utvecklingen av bland annat denna förmåga. Gällande semantiska strategier indikerade resultatet att barn med CI i hög grad använder sig av andra, mer semantiskt relaterade strategier än fonologiska, när den fonologiska arbetsminneskapaciteten prövas.

Vid flertalet studier har det framkommit att ordförrådets storlek och förmågan till nonordsrepetition påvisar samband med nyordsinlärning. De prosodiska egenskapernas inverkan vid nyordsinlärning är emellertid inte lika studerad. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur barn mellan 4:5 och 6:0 år med typisk språkutveckling presterar på nyordsinlärning i relation till ordförråd och repetition av nonord samt att utforska vilken inverkan prosodiska egenskaper har på förmågan till nyordsinlärning. I studien deltog 15 barn vilkas resultat på nyorden, ordförrådstestningen och nonordsrepetitionen uträknades. Nyordsinlärningsuppgiften bestod av sex ord vilka sammankopplades med sex olika föremål. Nyorden matchades i par med avseende på en åtskiljande prosodisk egenskap mellan dem: antingen antal stavelser, betoning eller ordaccent. Inga signifikanta korrelationer mellan nyordsinlärning, ordförråd och nonordsrepetition kunde påvisas. Det framkom dock att korrelationen mellan ålder och nonordsrepetition var nära signifikans och indikerade att ökad ålder gav ett högre resultat på nonordsrepetitionen. Gällande de prosodiska egenskapernas relation till nyordsinlärning upptäcktes en signifikant skillnad i betoningsplacering, nyord med betoning på den finala stavelsen fick högst resultat. Barnen lärde sig också trestaviga ord i större utsträckning än tvåstaviga ord. Studien implicerar att betoning och ordlängd verkar ha viss betydelse för nyordsinlärning i kontrast till ordaccent, medan det inte kan påvisas några föreliggande korrelationer mellan nyordsinlärning, ordförråd och nonordsrepetition. / Several studies have shown that vocabulary size and nonword repetition ability correlate with novel word learning. The impact of prosodic features on novel word learning has, however, not been studied extensively. The purpose of this study was to examine how children aged 4:5–6:0 with typical language development perform on novel word learning, vocabulary and nonword repetition and to explore what impact prosodic features have on the ability to learn novel words. The study involved 15 children whose performance on the novel word learning task, vocabulary testing and nonword repetition was calculated. The novel word learning task consisted of six words which were connected to six different items. The novel words were matched in pairs differing by only one prosodic feature: either the number of syllables, stress or tonal word accent. No significant correlations between the novel word learning, vocabulary and nonword repetition were found. However, the correlation between age and nonword repetition reached near significance, which indicated that increased age gave a higher result on the nonword repetition. Regarding how the prosodic features related to the novel word learning, a significant difference between stress placements was detected. Novel words with stress on the final syllable were easier to learn. The children also achieved a higher result on the three syllable words than the two syllable words. The study implies that stress and word length seem to play a somewhat important role for novel word learning in contrast to tonal word accent, while it appears to be no relation between novel word learning, vocabulary and nonword repetition.

Bakgrund Tidigare studier har föreslagit att repetition av obekanta ord är en förmåga som föregår och predicerar barns förmåga att lära sig nya ord. Däremot finns olika uppfattningar gällande styrkan i sambandet mellan förmågan att repetera obekanta ord, i form av nonord, och bredd i expressivt ordförråd, inom olika åldrar.                                       Syfte Studiens syfte var att undersöka om det finns ett samband mellan förmågan att repetera nonord och bredd i expressivt ordförråd hos svensktalande barn mellan 6;0–10;11 år. Syftet var även att undersöka om sambandets styrka skiljer sig mellan olika åldersgrupper och mellan flickor och pojkar. Studien avsåg även att bidra till normering av ett nykonstruerat benämningstest.  Metod Deltagarna bestod av 143 svensktalande barn mellan 6;0 och 10;11 år.  Rekryteringen skedde via sju skolor i Västerbotten och Västernorrland. Deltagarna genomförde två språktest varav det ena mätte förmågan att repetera nonord och det andra mätte bredd i expressivt ordförråd.  Resultat I resultatet framkom ett signifikant positivt samband mellan förmågan att repetera nonord och bredd i expressivt ordförråd. Sambandet sågs hos hela gruppen deltagare och inom åldersgrupperna 7 till 10 år. Hos 6-åringarna var sambandet icke-signifikant. Sambandets styrka skiljde sig inte mellan flickor och pojkar. Slutsatser Det verkar finnas ett samband mellan förmågan att repetera nonord och bredd i expressivt ordförråd hos svensktalande barn. Ett lågt resultat på nonordsrepetition verkar kunna predicera ett lågt resultat på test som mäter bredd i expressivt ordförråd hos både flickor och pojkar, samt inom åldersgrupperna mellan 7 och 10 år.

Få studier finns om små barns fonologiska förmåga relaterat till arbetsminne. Det råder också en brist på test av arbetsminne för små barn. Föreliggande studie syftade därför till att studera relationen mellan visuellt arbetsminne, fonologiskt arbetsminne och förmåga att hantera fonologiska representationer hos treåringar. Detta har gjorts genom att samla in jämförelsedata för treåringars resultat på det nyutvecklade surfplatte-testet KUBEN (Kognitiv utveckling hos små barn), som testar förmågorna visuellt och fonologiskt arbetsminne samt fonologisk diskrimination. Dessutom har test för fonologisk produktion, även det testat med hjälp av surfplatta, och nonordsrepetition använts. I studien deltog 91 treåriga svenska barn med typisk utveckling. För framför allt visuellt arbetsminne, fanns ett mycket litet underlag att jämföra med, men resultatet visade att barngruppen presterade som förväntat vad gäller samtliga testade förmågor. Förmågorna förbättrades med ökad ålder, däremot var kön och vana av surfplatta inte faktorer som påverkade barnens resultat. I resultatet beskrivs också samband mellan förmågorna. Det fanns samband mellan alla de förmågor som i denna studie mäter fonologiska representationer (fonologisk diskrimination, nonordsrepetition och fonologisk produktion). Däremot korrelerade dessa fonologiska förmågor inte med test för fonologiskt arbetsminne, vilket var ett mindre väntat resultat. En möjlig förklaring kan vara att det är svårt att separat testa fonologiskt arbetsminne hos barn så små som tre år. Inget samband förelåg heller mellan test av fonologiskt och visuellt arbetsminne, vilket dock indikerar att två olika arbetsminnesförmågor har testats. Detta styrker den falang inom forskningen som menar att visuellt och fonologiskt arbetsminne är separerade förmågor redan hos små barn. / There are few studies regarding phonological skills related to working memory in young children. There is also a lack of tests of working memory for children in the younger ages. The aim of the current study was therefore to examine the relationship between visual working memory, phonological working memory and the ability to manage phonological representations, in three-year-olds. This was done by collecting comparison data of threeyear- old children’s results on the newly developed tablet-test ”KUBEN” (Cognitive development in young children), which measures the abilities visual and phonological working memory and phonological discrimination. In addition test for phonological production, also tested with tablet, and nonword repetition were used. A total of 91 Swedish three-year-old children with typical development participated in the study. For especially visual working memory, there was a lack of material with which to compare, but the result showed that children performed as expected regarding all tested abilities. The abilities improved with increasing age. On the contrary, neither gender nor experience of using tablets, affected the results of the children’s performance. The result of this study further describes relations between the tested abilities. There were correlations between all the abilities in this study that measures phonological representations (phonological discrimination, nonword repetition and phonological production). However, these phonological abilities did not correlate with the test of phonological working memory, which is a less expected finding. A possible explanation may be that it is difficult to test phonological working memory separately in children as young as three years old. Neither was there a correlation between tests of phonological and visual working memory, which indicates that two different abilities of working memory were tested. This confirms the faction within research arguing that visual and phonological working memory are separated abilities, already in young children.

Syfte: Studien syftade till att undersöka om det fanns en relation mellan barns prosodiska och expressiva grammatiska förmågor samt hur förmågan att använda betoning hos barn med typisk språkutveckling kan beskrivas. Metod: Tolv barn i åldrarna 3;7–6;11 med typisk språkutveckling rekryterades till studien. Två material utarbetades för att dels undersöka expressiv grammatisk förmåga och betoningsförmåga, dels expressiv betoningsförmåga och fonologi vid repetition av ord och nonord. Barnens grammatiska förståelse testades med Nya SIT. I ord- och nonordsuppgiften analyserades förmågan att producera korrekt andel stavelser samt förmågan att producera korrekta konsonanter, vokaler samt korrekt betoning. I det expressiva grammatiskt-prosodiska materialet analyserades förmågan att uttrycka korrekt andel stavelser samt expressiv grammatisk förmåga och betoning i respektive grammatisk konstruktion. Resultat: Det fanns en svag, icke-signifikant korrelation mellan förmågan att producera korrekt andel stavelser i det grammatiskt-prosodiska materialet och förmågan att producera stavelser i ord- och nonordsuppgiften. Det fanns en stark, signifikant korrelation mellan förmågan att producera korrekt andel stavelser och expressiv grammatisk förmåga. Det fanns även en stark, signifikant korrelation mellan expressiv grammatisk förmåga och förmågan att repetera vokaler och konsonanter i ord- och nonord. Slutsats: Barnen uttryckte både betoning och grammatik väl och hade mycket hög förmåga till att realisera vokaler och konsonanter enligt målyttrandena. Det fanns inte någon skillnad i prestation som gick att hänföra till skillnader i betoningsmönster. Om ett barn i den här gruppen var bra på att uttrycka korrekt betoning var barnet även bra på expressiv grammatik, men förmågorna är inte testade oberoende av varandra. På grund av gruppens storlek går inte resultaten att generalisera till en större population. / Aim: The study aimed to investigate whether there was a relationship between children's prosodic and expressive grammatical abilities and how the ability to use stress patterns in children with typical language development can be described. Method: Twelve children aged 3;7–6;11 with typical language development were recruited to this study. Two materials for assessment were developed, one for examining expressive grammatical and prosodic ability and stress patterns, and one for examining phonology and stress patterns by word and nonword repetition. The children’s grammatical understanding was assessed with “Nya SIT”. In the word and nonword repetition task the use of syllables and the ability to produce consonants and vowels as well as the use of stress patterns were analyzed. In the expressive grammatical-prosodic material, the ability to express the correct proportion of syllables and expressive grammatical ability as well as prosodic stress in respective grammatical constructions were analyzed. Results: There was a weak, non-significant correlation between the ability to produce the correct proportion of syllables in the grammatical-prosodic material and the ability to produce syllables in the word and nonword task. There was a strong, significant correlation between the ability to produce the correct proportion of syllables and expressive grammatical ability. There was also a strong, significant correlation between expressive grammatical ability and the ability to repeat vowels and consonants in words and nonwords. Conclusions: The children expressed both prosodic stress patterns and grammar well and had a very high ability to realize vowels and consonants according to the target utterances. There was no difference in performance that could be attributed to differences in prosodic stress patterns. If a child in this group was good at expressing correct prosodic stress, he/she was also good at expressive grammar, but these abilities were not tested independently. Because of the group’s size, the results cannot be generalized to a larger population.