Bakgrund: Sjuksköterskan riskerar i sin yrkesroll att utsättas för våld på sin arbetsplats. Enligt lag skall arbetsgivaren tillse att personal har tillräcklig utbildning för att motverka ohälsa och olycka på arbetsplatsen. Våldspreventiva utbildningar är en metod som kan användas för att minska problemet med våld på arbetsplatsen. Dock finns det begränsat med forskning som visar vilken effekt våldspreventiva utbildning har. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilka faktorer i våldspreventiva utbildningar av sjuksköterskor som påverkar effekten av genomförd utbildning. Metod: Studien har genomförts som en litteraturstudie med en kvantitativ ansats. Data har samlats ur tio kvalitetsgranskade vetenskapliga artiklar. Tre teman av betydelse för våldspreventiva utbildningar identifierades i analysen; undervisningsmetod, utbildningsinnehåll och undervisningstid vilka användes för att kategorisera resultatet. Resultat: Effekten av våldspreventiv utbildning diskuterades i relation till respektive tema där det framkom signifikanta samband mellan att utbilda i deskalering samt effekt av utbildning. Även utbildning i riskbedömning genom användandet av en riskbedömningsskala gav effekt. Workshops visade sig vara en effektiv form av undervisning. Inget samband kunde hittas mellan tidsfaktorn och effekten av utbildningen. Konklusion: Resultatet i litteraturstudien visade att utbildning i våldsdeskalerade metoder samt riskbedömning av patienter var effektivt och att våldsförebyggande utbildningar företrädesvis bör ges i form av workshops. / Background: Nurses are at risk of being subjected to workplace violence. By Swedish law, the employer is obligated to prevent the risk of work-related injuries and accidents. Courses in violence prevention is a way of reducing these risks but little research is done on the effectiveness in prevention. Aim: The aim of this study was to investigate which factors in violence prevention courses for nurses that affect the effectiveness of the courses. Method: A literature review with a quantitative approach was used to investigate the subject. The sample was ten published empirical studies that were assessed for quality by the authors. Results: The result was categorized in course content, course method and course time. Effect was discussed in conjunction with each category and the results showed that courses with de-escalation gave significant results. Also courses that included risk assessment showed significance. Courses that used workshops as a primary method of training participants were effective. How long the courses were did not seem to affect the effectiveness. Conclusion: Results show that courses including de-escalation and risk assessment are effective in training nurses to avoid workplace violence and workshops are an effective method to teach violence prevention.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-25499 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Kornhall, Hannes, Wallén, Sara |
| Publisher | Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Malmö universitet/Hälsa och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds