No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med uppsatsen var att beskriva vilka faktorer som sjuksköterskor på akutmottagningar upplevde påverkade risken för aggression från patienter och närstående samt beskriva hur sjuksköterskor betraktade och behandlade aggressiva patienter.   Metoden som användes var en litteraturöversikt över studier med kvalitativ data om sjuksköterskors upplevelser. Artikelsökningar på sökorden aggression, nurs*, workplace violence, violence, threat, emergency department, Emergency Service, Hospital, emergency room, aggression och workplace violence gjordes i Cinahl complete samt Pubmed. Därefter utfördes en innehållsanalys på den kvalitativa datan från artiklarna.   I resultatet framkom två kategorier, Faktorer som påverkar risken för aggression samt Sjuksköterskors uppfattningar om aggressiva patienter och närstående. Sjuksköterskor uttryckte att det fanns flera olika faktorer som kunde påverka risken för patienter och närstående att bli aggressiva. Väntetider, information, alkoholpåverkan samt miljön på akutmottagningen var några som nämndes. Det framkom även att sjuksköterskor upplevde att den aggression som utövades av personer med sjukdomstillstånd var ursäktad och ibland inte ens sågs som våldsamt.   Studiens slutsats var att sjuksköterskor upplevde att riskfaktorerna för aggression var mångfacetterade. En personcentrerad vård med fokus på god omvårdnad, gott bemötande av och information till patienterna skulle kunna minska riskerna för att aggression och våld ens uppkommer.

Introduktion: De flesta inom akutsjukvården har någon gång under arbetslivet blivit utsatta för hot och våld från patienter eller deras anhöriga.  Syftet: Syftet med studien var att belysa vilken typ av hot och våld vårdpersonal inom akutsjukvården utsatts för samt vilka åtgärder som vidtagits till följd av detta.  Metod: Studien som genomförts är en kvalitativ innehållsanalys, där avvikelser från ambulans och akutmottagning granskats.  Resultat: Kategorierna som framkom vid innehållsanalysen var kön utsatt, våld/hot, tillhygge, förövare, åtgärd från utsatt, tid, allvarlighetsgrad, polisanmälan, åtgärd från verksamheten, plats och handläggningstid. Totalt återfanns 21 avvikelser från åren 2019–2023.  Slutsats: Fler kvinnor än män utsattes. Hot förekom i högre utsträckning än fysiskt våld. Det går inte att identifiera något tydligt mönster gällande när avvikelser skrivs. Få polisanmälningar av hotet och våldet görs. Från verksamhetens sida var ingen åtgärd den mest frekventa åtgärden som beskrivits.

Bakgrund: Både internationellt och i Sverige har incidensen av hot och våld inom vården ökat. Sjuksköterskor löper på grund av sin nära patientkontakt en större risk att utsättas för våldsamma incidenter jämfört med andra yrkeskategorier. Upplevelsen av våldsamma situationer i det dagliga arbetet kan ha allvarliga konsekvenser för sjuksköterskans hälsa och patientsäkerheten. KASAM som teoretisk referensram har använts för att förstå och analysera sjuksköterskors upplevelse av sammanhang och kontroll.Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hot och våld på akutmottagningen.Metod: En deskriptiv litteraturstudie genomfördes. I resultatet användes tolv vetenskapliga artiklar som söktes via databaserna Cinahl och Medline.Resultat: Två huvudkategorier och sex subkategorier framkom under studiens gång. Huvudkategorierna var Konsekvenser för sjuksköterskan samt Förekomst av hot och våld. Sjuksköterskor som hade utsatts för hot och våld upplevde situationen svår och stundtals hopplös. Detta sågs bidra till en bristande arbetsmoral och ohälsa. Normalisering sågs på akutmottagningarna och bristande stöd från arbetsgivaren sågs som en faktor till detta.Slutsats: Att klargöra hot och våld på akutmottagningar samt sjuksköterskors upplevelser ansågs vara avgörande för att förstå omfattningen av problemet. För att undvika negativa konsekvenser för sjuksköterskor krävs stöd från chefer/ledning, utbildning och förebyggande åtgärder.

No description available.

Bakgrund: Sjuksköterskan riskerar i sin yrkesroll att utsättas för våld på sin arbetsplats. Enligt lag skall arbetsgivaren tillse att personal har tillräcklig utbildning för att motverka ohälsa och olycka på arbetsplatsen. Våldspreventiva utbildningar är en metod som kan användas för att minska problemet med våld på arbetsplatsen. Dock finns det begränsat med forskning som visar vilken effekt våldspreventiva utbildning har. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilka faktorer i våldspreventiva utbildningar av sjuksköterskor som påverkar effekten av genomförd utbildning. Metod: Studien har genomförts som en litteraturstudie med en kvantitativ ansats. Data har samlats ur tio kvalitetsgranskade vetenskapliga artiklar. Tre teman av betydelse för våldspreventiva utbildningar identifierades i analysen; undervisningsmetod, utbildningsinnehåll och undervisningstid vilka användes för att kategorisera resultatet. Resultat: Effekten av våldspreventiv utbildning diskuterades i relation till respektive tema där det framkom signifikanta samband mellan att utbilda i deskalering samt effekt av utbildning. Även utbildning i riskbedömning genom användandet av en riskbedömningsskala gav effekt. Workshops visade sig vara en effektiv form av undervisning. Inget samband kunde hittas mellan tidsfaktorn och effekten av utbildningen. Konklusion: Resultatet i litteraturstudien visade att utbildning i våldsdeskalerade metoder samt riskbedömning av patienter var effektivt och att våldsförebyggande utbildningar företrädesvis bör ges i form av workshops. / Background: Nurses are at risk of being subjected to workplace violence. By Swedish law, the employer is obligated to prevent the risk of work-related injuries and accidents. Courses in violence prevention is a way of reducing these risks but little research is done on the effectiveness in prevention. Aim: The aim of this study was to investigate which factors in violence prevention courses for nurses that affect the effectiveness of the courses. Method: A literature review with a quantitative approach was used to investigate the subject. The sample was ten published empirical studies that were assessed for quality by the authors. Results: The result was categorized in course content, course method and course time. Effect was discussed in conjunction with each category and the results showed that courses with de-escalation gave significant results. Also courses that included risk assessment showed significance. Courses that used workshops as a primary method of training participants were effective. How long the courses were did not seem to affect the effectiveness. Conclusion: Results show that courses including de-escalation and risk assessment are effective in training nurses to avoid workplace violence and workshops are an effective method to teach violence prevention.

Problemformulering: En stor andel av all vårdpersonal har utsatts för psykiskt eller fysiskt våld under sina arbetsliv och akutmottagningar är en av miljöerna där arbetsplatsvåldet är ett utbrett arbetsmiljöproblem. Tidigare studier lyfter att forskning behövs på lokal nivå i syfte att få en ökad förståelse för anledningen till våldet samt för att kunna utveckla ett preventivt arbete anpassat efter de lokala behoven.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka förekomst av fysiskt respektive psykiskt våld bland läkare, sjuksköterskor och undersköterskor på allmänna akutmottagningar i Mellansverige, beskriva eventuella samband mellan förekomst av fysiskt respektive psykiskt våld och könstillhörighet respektive år av arbetslivserfarenhet.  Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie användes som studiedesign. Urvalet var ett obundet slumpmässigt urval och innefattade sammanlagt 136 anställda. Datainsamlingen skedde via en webbaserad enkät och 67 valde att besvara enkäten. Deskriptiv analys och korrelationsanalyser genomfördes för att besvara syftet.  Resultat: Närmare 40 procent av sjuksköterskorna och cirka 67 procent av undersköterskorna hade utsatts för fysiskt våld på sin nuvarande arbetsplats. 32 procent av sjuksköterskorna och 56 procent av undersköterskorna hade utsatts för fysiskt våld det senaste året. En tredjedel av sjuksköterskorna och undersköterskorna hade bevittnat fysiskt våld det senaste året. 66 procent av sjuksköterskorna och 93 procent av undersköterskorna hade någon gång utsatts för psykiskt våld. Under det senaste året hade 58 procent av sjuksköterskorna och 67 procent av undersköterskorna utsatts för psykiskt våld. Majoriteten hade bevittnat psykiskt våld det senaste året. Inga statistiskt signifikanta samband mellan förekomst av våld och könstillhörighet respektive år av arbetslivserfarenhet kunde observeras i denna studie.  Slutsats: Resultatet ger en regional bild över förekomst av fysiskt och psykiskt våld riktat mot sjuksköterskor och undersköterskor samt indikerar en viss tendens att det kan finnas andra riskfaktorer i akutmottagningars arbetsmiljön och vid interaktionen mellan vårdgivare och vårdtagare som är av större betydelse för att förstå anledningen till det ökade våldet i syfte att framställa effektiva våldsförebyggande åtgärder. / Aim: The aim was to investigate the prevalence of violence among physicians, nurses and assistant nurses in general emergency departments in Central Sweden, describe possible correlations between the prevalence of physical and psychological violence and gender and years of work experience.  Method: A cross-sectional study was used as the study design. A randomized sample was used and included a total of 136 employees. A web survey was used.  Results: The prevalence of violence was high among nurses. Almost half of the nurses and 67 percent of the assistant nurses had been subjected to physical violence and 66 percent of the nurses and 93 percent of the assistant nurses had been subjected to psychological violence. No correlations between the prevalence of violence and gender and years of work experience were observed in this study. Conclusion: This gives a status report of violence against nurses and assistant nurses and indicate tendencies that there are other risk factors in the emergency room's work environment and between caregivers and caretakers that are important to understand in order to produce effective violence prevention measures.

Bakgrund: Våld är ett problem inom vården och på akutmottagningar finns en stor risk att våldsincidenter uppstår. Våld kan skapa fysiska och psykiska konsekvenser, medföra osäker arbetsmiljö och försämrad omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om vilka faktorer som kan ge upphov till våld på akutmottagningar. Metod: Litteraturöversikt baserat på kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom olika faktorer som kan ge upphov till våld, såsom väntetider och stressande arbetsklimat. Sjuksköterskors beteende, attityder och kroppsspråk är andra faktorer. Medicinska och psykiska sjukdomar kan göra att patienter blir våldsamma, liksom användande av droger eller andra substanser. Slutsats: Genom att uppmärksamma faktorer som kan ge upphov till våld kan preventiva åtgärder vidtas vilket kan göra att sjuksköterskor på akutmottagningar får en säker arbetsplats och kan utföra en säker vård till patienter. / Background: Violence is a problem within the care and there is a risk for violence incidents at emergency departments. Violence can bring physical and psychological consequences, cause an unsafe work environment and impair the care. Aim: The aim was to describe nurses’ perceptions about which factors that can generate violence in emergency departments. Method: A literature review based on qualitative and quantitative scientific articles. Result: The result revealed different factors which can generate violence, such as waiting times and a stressful work. Nurses´ behaviours, attitudes and body language are other factors. Medical and psychological diseases can make the patient violent, as well as drug use or other substance abuse. Conclusion: By paying attention to factors which can give rise to violence can preventive actions be taken which can lead to that nurses in emergency departments get a safe workplace and can perform a safe health care to patients.