Problemformulering: Att ha kontroll över sin arbetstid har visat sig ha både positiva och negativa effekter för återhämtning. Återhämtning har central betydelse för att minska arbetsrelaterad stress som uppskattas vara ett av de största arbetsmiljöproblemen i Europa. Det saknas dock forskning kring hälsa och verksamhetsanpassade arbetstider och även kring delaktighetens påverkan på uppfattningar om ledarskap. Syfte: Syftet med studien är att undersöka uppfattningar om förändringar i ledarskap, samt för- och nackdelar med arbetsprocessen, hos chefer, resursplanerare och medarbetare i en större svensk offentlig myndighet efter en genomförd arbetsplatsinriktad intervention för att öka delaktigheten vid planering av arbetstider. Metod: Tre chefer och tre resursplanerare valdes ut genom ett målstyrt urval och sex medarbetare valdes ut genom ett obundet slumpmässigt urval. En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer och en fenomenografisk analysmetod användes. Huvudresultat: Resultatet består av följande huvudkategorier; likartat ledarskap, utvecklat ledarskap, större förståelse på arbetsplatsen, mer dialog på arbetsplatsen, bättre balans mellan arbetsliv och fritid, högre faktisk och upplevd möjlighet att kunna påverka och mer arbete för resursplanerarna. Slutsats: Resultatet tyder på att det ur ett arbetshälsovetenskapligt perspektiv kan vara positivt med medarbetarinflytande över schemaläggning och arbetsplatser med schemalagt arbete kan därför med fördel låta medarbetare ha inflytande över sin schemaplanering. / Aim: The aim of the study is to investigate how managers, resource planners and employees, in a bigger swedish public authority, perceive changes in leadership, and advantages and disadvantages with the work process, after a workplace-oriented intervention to increase participation in planning of working hours. Mehods: Three managers and three resource planners were selected through a targeted selection and six employees were selected through a random sampling. A qualitative method with semi structured interviews were used to collect data, and a phenomenographical method was used to analyze the interviews. Main results: The analyzed data resulted in the following descriptive categories; unchanged leadership, strengthened leadership, greater understanding at the work place, more dialogue between different work roles, better work-life balance, higher actual and perceived opportunity to influence and more work for the resource planners. Conclusion: Employee participation in schedule planning can be positive from an occupational health science perspective. Workplaces with scheduled work can therefore advantageously let employees participate in schedule planning.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-32510 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Åhlander, Sanna |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Avdelningen för arbetshälsovetenskap och psykologi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds