Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka förutsättningar biståndsbedömare har för att bevilja en person ett särskilt boende samt hur handlingsutrymmet ser ut enligt biståndsbedömare i utredningar av särskilt boende. Vi använde en kvalitativ metod för att uppnå studiens syfte och har således genomfört sex enskilda intervjuer med biståndsbedömare i fyra olika kommuner i Mellansverige. Det insamlade materialet från samtliga intervjutillfällen analyserades utifrån Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater. Resultatet visade att samtliga respondenter vid utredningar av särskilt boende beaktar anhörigperspektivet, kvarboendeprincipen samt det omfattande individuella hjälpbehovet för att bevilja ett särskilt boende. De kommunala kriterierna för särskilt boende var likartade oavsett kommun, däremot fanns det stora kommunala skillnader gällande trygghetsboenden. Resultatet visade att de organisatoriska ramarna påverkar biståndsbedömares förutsättningar att beakta den hjälpsökandes psykosociala behov. Biståndsbedömarna upplevde sig ha ett brett men otydligt handlingsutrymme men som möjliggör individuella bedömningar. Respondenterna upplever socialtjänstlagen och de kommunala riktlinjerna som otydliga, detta menar respondenterna har sina för- respektive nackdelar i samband med beslutsfattande. Otydligheten inger frihet samtidigt som det begränsar deras handlingsutrymme. Vidare upplevde vissa biståndsbedömare att de kommunala kriterierna för att bevilja ett biståndsbedömt boende många gånger strider mot deras etiska värdegrund vilket påverkar deras arbetstillfredsställelse negativt. / The purpose of this study was to examine the conditions that social workers in elderly care have to take into consideration and approve in order to provide assistance-assessed homes for the elderly, and what the discretion looks like according to social workers in elderly care in the investigation for assistance-assessed homes. To achieve the purpose a qualitative method was used which consisted of six conducted individual interviews from four different municipalities in central Sweden. The data collected from the interviews was analyzed based on Lipsky's theory of street-level bureaucrats. The result showed that all respondents adhere to the relatives' perspective, the principle of remal Service law and the municipal guidelines in order to grant measures regarding assistance-assessed homes. The municipal criteria for assistant-assessed homes were similar regardless of municipality, however, there were large municipal differences regarding assistant-assessed sheltered homes. The result showed that the organizational framework affects the social workers ability to take the psychosocial needs of the person seeking help into account. The social workers felt that they had a wide but unclear discretion, but the discretion made it possible for individual assessment. The respondents perceive that the Social Service law and municipal guidelines as obscure which in turn has its advantages and disadvantages in regard to decision-making. The obscurity gives freedom at the same time as it limits their discretion. Furthermore, some social workers perceived that the municipal criterias for granting assistance-assessed homes sometimes contradict their ethical values which could affect their work satisfaction negatively.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-90979 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Hjalmarsson, Alva, Klemensson, Cassandra |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds