Med hjälp av data från Välfärdsstatsundersökningen och ISSP mellan åren 1986 och 2018 studeras svenskars förändrade attityder till vem som är bäst lämpad att handha barnomsorgen. Det primära alternativet till stat och kommun ansågs 1986 vara familjen, år 2018 utgör familjen knappt ett alternativ över huvudtaget. Samtidigt har stödet till en offentligt organiserad barnomsorg tilltagit markant. Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka huruvida attitydskillnader mellan generationer, kön, utbildningsnivåer och partipolitiska sympatisörer har förändrats över tid och således gett upphov till en förändrad syn på familjen, å ena sidan, och stat och kommun, å andra sidan, som bäst lämpad att bedriva barnomsorg. Med hjälp av medelvärdes- och multipel regressionsanalys visas att samtliga sociala grupper över tid blivit alltmer positiva till att någon annan än familjen handhar barnomsorgen. Förändringar i gruppskillnader över tid tycks dock inte förklara detta skifte i attityder till familjens roll. Resultatet visar att stödet till stat och kommun som bäst lämpad att bedriva barnomsorg ökat markant. Den förändrade synen till en barnomsorg i offentlig regi förklaras i stor utsträckning av att sympatisörer med Moderaterna genomgått en framträdande attitydförändring. Resultatet och dess följder diskuteras mot bakgrund av institutionell förändring och vilka implikationer detta ger.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-196005 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Almqvist, Anton |
| Publisher | Umeå universitet, Sociologiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds