This study aims to investigate how individuals that have been playing pen and paper role-playing games since the 1990s to 2016 view their own experiences and the development of role-playing games. Six informants were interviewed in-depth about their experiences and how they view the change of roleplaying games and how society sees it. All the informants had been playing roleplaying games since the 1990s and are still playing. In the thematic analysis, five themes were identified: negative experiences, relationships, fantasy, development and normative change. This study exemplifies the complexity of belonging to a stigmatized group and also how a cultural phenomenon can grow, change and become accepted. It also highlights the role the informants themselves played in that change. Interestingly, it was found that the informants kept playing, despite the stigma around their hobby, because they found role-playing to be meaningful and stimulating and not for the reason that they identified themselves as role-players. Furthermore, all informants mention that thanks to role-playing they have developed a skill-set (e.g. creativity, problem-solving, understanding of group dynamics), which has become valuable to them later in life. The informants always believed that role-playing was something positive and meaningful, which also was confirmed once enough research had been done.

Med hjälp av data från Välfärdsstatsundersökningen och ISSP mellan åren 1986 och 2018 studeras svenskars förändrade attityder till vem som är bäst lämpad att handha barnomsorgen. Det primära alternativet till stat och kommun ansågs 1986 vara familjen, år 2018 utgör familjen knappt ett alternativ över huvudtaget. Samtidigt har stödet till en offentligt organiserad barnomsorg tilltagit markant. Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka huruvida attitydskillnader mellan generationer, kön, utbildningsnivåer och partipolitiska sympatisörer har förändrats över tid och således gett upphov till en förändrad syn på familjen, å ena sidan, och stat och kommun, å andra sidan, som bäst lämpad att bedriva barnomsorg. Med hjälp av medelvärdes- och multipel regressionsanalys visas att samtliga sociala grupper över tid blivit alltmer positiva till att någon annan än familjen handhar barnomsorgen. Förändringar i gruppskillnader över tid tycks dock inte förklara detta skifte i attityder till familjens roll. Resultatet visar att stödet till stat och kommun som bäst lämpad att bedriva barnomsorg ökat markant. Den förändrade synen till en barnomsorg i offentlig regi förklaras i stor utsträckning av att sympatisörer med Moderaterna genomgått en framträdande attitydförändring. Resultatet och dess följder diskuteras mot bakgrund av institutionell förändring och vilka implikationer detta ger.