The following study examined the effects of physical activity against university students’ self-esteem levels in a medium sized city in Sweden. The paper was demarcated to investigate whether sport students differed from social program students on their level of self-esteem due to the amount of physical activity performed. We even took the variable of gender in account for examining the differences. The results showed that the group of sport students did in fact differ from the social program group on self-esteem, in terms of high and moderate physical activity, but not for low physical activity. The same outcome applied to the amount of physical activity performed only. When analyzing the gender differences, the results showed females in favor for having higher self-esteem levels than males across all three conditions of physical activity. Females also tended to perform high and moderate physical activity in a greater sense than males, while low activity had no significant difference. A conclusion was reached and we answered the research question that sport students did in fact have higher self-esteem levels and performed a higher amount of physical activity than social program students. However the differences was not noticeable large between the groups, which could be explained by other environmental and individual factors allowing this paper for further research within the topic and population of university students. / Följande studie har undersökt effekten av fysisk aktivitet mot universitetsstudenters självkänsla i en medelstor stad i Sverige. Arbetet är avgränsat till att undersöka huruvida sport studenter skiljer sig från sociala-programstudenter i nivåer av självkänsla beroende på deras fysiska aktivitet. Vi tog även hänsyn till könsvariabeln vid undersökning av variablerna. Resultatet visade att gruppen av sport studenter skiljde sig från de sociala-programstudenterna i deras självkänslenivåer i termer av hög och måttlig fysisk aktivitet, men ej för lätt fysisk aktivitet. Samma utfall gällde vid mätning av enbart utförd fysisk aktivitet. Vid analys av könsskillnaderna visade resultatet att kvinnor hade högre självkänsla utifrån fysisk aktivitet under alla tre nivåer än män. Kvinnor tenderade även att utföra hög och måttlig fysisk aktivitet i större utsträkning än män, medan lätt fysisk aktivitet inte visade upp någon skillnad. Ett slutsats nåddes där frågeställningen besvarades i form av att sport studenter hade högre självkänsla utifrån hur mycket fysisk aktivitet de utförde än sociala-programstudenter. Skillnaderna var emellertid inte märkbart stora mellan grupperna vilket kan antyda på andra individuella och omvärdsliga faktorer som påverkar utfallet. Detta möjliggör för fortsatt forskning inom området och framförallt inom populationen av universitetsstudenter.

Med hjälp av data från Välfärdsstatsundersökningen och ISSP mellan åren 1986 och 2018 studeras svenskars förändrade attityder till vem som är bäst lämpad att handha barnomsorgen. Det primära alternativet till stat och kommun ansågs 1986 vara familjen, år 2018 utgör familjen knappt ett alternativ över huvudtaget. Samtidigt har stödet till en offentligt organiserad barnomsorg tilltagit markant. Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka huruvida attitydskillnader mellan generationer, kön, utbildningsnivåer och partipolitiska sympatisörer har förändrats över tid och således gett upphov till en förändrad syn på familjen, å ena sidan, och stat och kommun, å andra sidan, som bäst lämpad att bedriva barnomsorg. Med hjälp av medelvärdes- och multipel regressionsanalys visas att samtliga sociala grupper över tid blivit alltmer positiva till att någon annan än familjen handhar barnomsorgen. Förändringar i gruppskillnader över tid tycks dock inte förklara detta skifte i attityder till familjens roll. Resultatet visar att stödet till stat och kommun som bäst lämpad att bedriva barnomsorg ökat markant. Den förändrade synen till en barnomsorg i offentlig regi förklaras i stor utsträckning av att sympatisörer med Moderaterna genomgått en framträdande attitydförändring. Resultatet och dess följder diskuteras mot bakgrund av institutionell förändring och vilka implikationer detta ger.